Caroline Szyber

Caroline Szyber header image 1

Skärper lagarna mot penningtvätt

16 april, 2014 · View Comments

Många viktiga lagar kommer nu under våren fram till sommaren, en av dessa skärpningar mot penningtvätt. Detta viktiga betänkande justerade vi i utskottet idag. Skrev i mellandagarna med justitieministern, Johan Linander och Johan Pehrson på DN

För att bekämpa grov organiserad brottslighet krävs ett omfattande arbete på flera olika områden. Regeringen tog 2007 initiativ till en bred nationell mobilisering som involverar tio myndigheter inom och utom rättsväsendet. Samarbetet har bland annat lett till att runt 100 miljoner kronor av brottsvinster återförts under perioden 2010 – 2013. Ett utökat samarbete på EU-nivå innebär möjligheter att söka uppgifter i andra EU-länders dna-, fingeravtrycks- och fordonsregister.

Regeringen har även arbetat med att förstärka den straffrättsliga lagstiftningen. Det har lett till skärpta straff för vapenbrott, vilket är viktigt eftersom tillgång till skjutvapen ofta är en förutsättning för att begå grova brott. Under våren kommer regeringen lägga fram ett nytt förslag för att ytterligare skärpa straffskalan för grova vapenbrott. Det pågår också ett förebyggande arbete som riktas till ungdomar. Det behövs för att förhindra nyrekrytering till grov organiserad brottslighet. Inom ramen för sociala insatsgrupper samarbetar skola, socialtjänst och polis för att förhindra att ungdomar som begått brott fastnar i en kriminell livsstil.

Det som driver den grova organiserade brottsligheten är möjligheten att tjäna pengar. För att brottsvinsterna ska kunna användas krävs att de tvättas vita inom den legala ekonomin. Det sker ofta i uppbyggda företagsstrukturer. På så vis blir penningtvätten en del av den ekonomiska brottsligheten, som i sin tur blir en del av den organiserade brottsligheten. Innovativa penningtvättare är en förutsättning för att brott ska löna sig. Därför är det viktigt att komma åt just dem. För att göra det krävs en tydlig lagstiftning och kännbara straff för penningtvätt.

Penningtvätt är redan i dag kriminaliserat. Reglerna har dock kommit till användning i begränsad utsträckning. Det beror bland annat på att regelverket har varit svårt att tillämpa. Man har även upplevt svårigheter att döma den som tvättat vinster av egen brottslighet, så kallad självtvätt. I dag kan den som till exempel säljer narkotika och sedan tvättar sin vinst enbart dömas för narkotikabrottet, men inte för penninghäleriet.

Vi vill ha en effektivare kriminalisering mot penningtvätt. Därför kommer regeringen inom kort att lämna ett förslag till en ny lag. Straffansvaret utvidgas och förtydligas för att möjliggöra kraftfullare åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet.

En effektivare kriminalisering av penningtvätt blir nu ytterligare ett led i regeringens arbete mot grov organiserad brottslighet. Bestämmelserna om straff för penningtvätt placeras i en särskild lag tillsammans med bestämmelser om penningbeslag och förverkande av egendom som varit föremål för penningtvätt. Den nya lagen innehåller därutöver en del nyheter.

• Nytt brott: penningtvättsbrott. Genom den nya brottsrubriceringen blir det tydligt att penningtvätt är ett brott och bestämmelserna har också gjorts lättare att tillämpa.

• ”Självtvätt” blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet, till exempel vinning från knarkhandel eller rån, ska, till skillnad från i dag, kunna dömas för penningtvättsbrott.

• Nytt straffansvar för penningtvättsbrott i näringsverksamhet. Bestämmelsen avser att träffa affärsmän som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.

• Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det kommer att vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från ”brott eller brottslig verksamhet” snarare än från ett specifikt angivet brott för att dömas för penningtvättsbrott. Det innebär att åklagarens bevisföring underlättas och att fler penningtvättare kan lagföras och dömas till ansvar.

• Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Enligt nuvarande reglering kan egendom som har varit föremål för penninghäleri bara förverkas hos den som begått det brott som gett en brottsvinst, till exempel den som sålt narkotika eller rånat en bank. Genom den nya lagen blir det möjligt att förverka tvättad egendom även hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren utan den som begått förbrottet.

• Nya möjligheter att säkra pengar. För att förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinster och förhindra att pengar försvinner utom räckhåll för polis och åklagare införs en möjlighet att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det införs också en möjlighet att ta sådan egendom i beslag. Reglerna gör det möjligt att säkra egendomen, så att den kan förverkas om den misstänkte senare döms för brottet.

Penningtvätt förekommer i många olika delar inom den grova organiserade brottsligheten. Genom ökade insatser som försvårar penningtvätt, försvårar vi också för ekonomisk och organiserad brottslighet. De nya förslagen blir en pusselbit i det fortsatta arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Just nu arbetar vi tillsammans med våra allianspartier i en rättsgrupp som träffas regelbundet för att ta fram en gemensam rättspolitik i god tid innan valet. Där är arbetet mot den grovt organiserade brottsligheten högt prioriterat. Så tar vi ansvar för ett tryggare Sverige.

*****************
Även Drugnews skriver om nyheten.

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:·

Vapenexport och Ukraina

12 april, 2014 · View Comments

43 dagar kvar till EP-valet och det händer hel del i vår omvärld och har gjort så en tid.

Blev för några veckor sedan intervjuad i Dagens Seglora om vapenexport och Ukraina

Förra året exporterade Sverige krigsmateriel för nästan 12 miljarder kronor, till bland andra Saudiarabien, Bahrain och även till Ukraina. Totalt 40 procent av förra årets export gick till ickedemokratiska länder, uppger Svenska Freds. De senaste fyra åren har krigsmateriel för 3,4 miljarder kronor exporterats till den nu avsatte presidenten Viktor Janukovytjs regering.

Exportkontrollrådet är ansvarigt för att bistå Inspektionen för Strategiska produkter (ISP) med att uttolka de etiska riktlinjerna för svensk vapenexport, och är rådgivande när krigsmateriel ska exporteras till nya länder.

Caroline Szyber (kd)
Har ni i exportkontrollrådet gjort tillräckligt för att se till att svenska vapen inte används i konflikter som den i Kiev?

- Om vapnen använts i Kiev så är det djupt problematiskt och visar på vikten av att den nuvarande lagstiftningen ses över. En svår fråga är just den om hur avsändarländer ska agera när en regim vänder sig mot sina egna medborgare, säger Caroline Szyber (KD), som sitter i Exportkontrollrådet.

Men det är svårt för fredsorganisationerna att veta om några vapen egentligen har exporteras till Ukraina.

- Den informationen som ISP är skyldiga att ge är värdet på exporten och vilken kategori den tillhör, och de kategorierna är väldigt breda. De kan innehålla allt från en liten reservdel till ett granatgevär. Därför vore det bra om de redovisade tydligare vad det handlar om. De enda andra möjligheterna för att få reda på vilka vapen som har använts är om företagen själva går ut och berättar vad de har exporterat. Men det är ovanligt, säger Linda Åkerström, nedrustningsansvarig på Svenska Freds. Det andra sättet skulle vara att identifiera ett vapen på en film på plats.

Linda Åkerström, Svenska freds
Tycker ni att exportkontrollrådet och ISP brister i sin utövning?

- Det främsta problemet är hur regelverket för exporten är utformat. Det är breda principer och otydliga kriterier. Det finns heller inte angivet vilka principer som ska få förtur när regelverket ska tolkas. Därför finns det ett stort tolkningsutrymme för vem som får ta emot vapen. Det finns inte heller något krav på att redovisa hur man har valt att tolka de här riktlinjerna. Internationellt anses inte det svenska upplägget för vapenkontroll vara särskilt väl utformat, säger Åkerström.

Gör politikerna tillräckligt för att förbättra vapenexporten?

- Det tycker jag verkligen inte att de gör. Jag förstår inte hur man kan tala om mänskliga rättigheter, fred, fattigdomsbekämpning, jämlikhet och så vidare, och med andra handen försvara den här exporten.

Caroline Szyber har varit en av dem som verkat för att få till stånd en utredning av kriterierna för den svenska vapenexporten.

Svenska freds är kritiska till att kontrollen av svensk vapenexport är för generellt utformad och lämnar stort utrymme för tolkning. Vad säger du om den kritiken?

- Det är på grund av missnöje med nuvarande lag som vi i KD har verkat för att få till en omfattande översyn av bland annat KEX, lagen där inte minst frågan om demokratikriterium och mer öppenhet är centrala delar, säger Szyber.

Utredningen kom till efter den Arabiska våren då interna strider och regelrätta inbördeskrig utbrutit i flera länder som Sverige exporterar till. Då fattade Riksdagen beslut om att tillsätta en utredning för att avgöra om ett demokratikriterium ska införas i riktlinjerna för vapenexporten. Men regeringen dröjde därefter ett år med att tillsätta utredningen, och den beräknas inte vara klar förrän efter valet i höst.

- Jag tycker att det har tagit orimligt lång tid för processen att komma igång, och de kunde ha gjort en insats för att få utredningen klar innan valet. Nu kommer den att begravas i valrörelsen, säger Linda Åkerström.

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:···

För en diktatur är idrott = politik

11 april, 2014 · View Comments

”Idrott är inte politik” säger ishockeyförbunden. Jag håller inte med. Det gör inte EU:s ministerråd heller och gjorde något så ovanligt som att uttrycka det explicit. Det är en viktig markering för att få även idrottsvärlden att förstå att för en diktatur är idrott i allra högsta grad politik.

Jag var valobservatör i december 2010 i presidentvalet i Vitryssland och såg på nära håll det omfattande valfusket och regimens våld mot oppositionella. Jag har sedan dess med stor oro följt utvecklingen. Lukasjenko-regimen har isolerat landet allt mer. Vitryssland präglas sedan dess av bristande rättssäkerhet, förenings -, press-, och yttrandefrihet. All den verksamhet som inte är direkt kopplad till staten, eller under statlig kontroll uppfattas som ett hot.
Ytterligare ett idrottsevenemang i en ytterligare en diktatur. Om några veckor står Vitryssland värd för ishockey-VM. Jag och många med mig hade hoppats på en bojkott och att ishockey-VM hade flyttats. Diktaturer blir inte automatiskt bättre för att de fått anordna ett idrottsevenemang. I fallet Kina, skedde några förändringar för syns skull i samband med OS, men reella förändringar i landet uteblev. Ryssland fick mersmak och kör nu stormaktsspel med Ukraina. Omvärlden ger felaktigt regimer legitimitet genom att de får anordna stora internationella idrottsevenemang.

Många har engagerad sig för att få hockey-VM flyttat, bland andra hockeylegenden Peter Stastný – numera europaparlamentariker. Frågan har till och med diskuterats på högsta nivå i EU, nämligen i ministerrådet. EU:s utrikes- och försvarsministrar gjorde något mycket ovanligt, nämligen nämnde ett enskilt idrottsevenemang i sina slutsatser för mötet. ”Med bakgrund av hockey-VM 2014 kommer EU att hålla det internationella och de nationella ishockeyförbunden informerade om sin djupa oro över bristen på respekt för mänskliga rättigheter i Vitryssland”, skriver rådet i ett uttalande. Det får sägas vara exceptionellt att ett ministerråd så tydligt lyfter fram vikten av att ett idrottsförbund håller sig informerat i fråga om MR-situationen i ett land. Utifrån detta borde svenska hockeyförbundet gå i främsta ledet och uppmana de andra hockeyförbunden att bojkotta eller flytta hockey-VM, ett mästerskap som redan nu är en propagandafest för Europas sista diktator.

Frågan som alltjämt är aktuell är om Svenska ishockeyförbundet ska ändra sin ståndpunkt gällande att Vitryssland ska få ordna ishockey-VM 2014. Tidigare har deras linje varit att alla krav de ställer är uppfyllda. De har sagt att de ska se vidare på frågan om krav på visum. Idag är det många som inte får visum till landet, exempelvis har journalister och riksdagsledamöter blivit nekade. Enligt Svenska ishockeyförbundets etiska riktlinjer ska idrottsarrangemang inte anordnas av ett land som har sanktioner riktade mot sig. Sverige kan inte bara tala människa rättigheter och demokrati utan också idrottsrörelsen måste markera. Jag förstår inte dem som säger att idrott och politik inte har något samband. Vi får inte medverka till att totalitära diktaturer får den fjäder i hatten det innebär att arrangera denna typ av stora internationella idrottsevenemang.

Caroline Szyber (Kd), riksdagsledamot och valobservatör i presidentvalet 2010, styrelseledamot Kic

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:·······

Vi är tio gånger så angelägna

10 april, 2014 · View Comments

Alltför länge har fokus legat på tillgång till förskola och kvaliteten i verksamheten har på sina håll kommit i kläm. För tio år sedan gick 66 procent av alla 1-5-åringar i förskolan. 2010 var siffran 83 procent. Allra mest ökar andelen ettåringar som börjar förskolan. Detta har lett till att barngruppernas storlek ökat. I nästan var femte barngrupp är det 21 barn eller fler. Föräldrar som väljer förskola som barnomsorgsalternativ har rätt att förvänta sig att barngrupper utformas utifrån barnets behov. Dagens föräldrar klagar inte över bristande pedagogik eller snåla mellanmål i förskolan. Det är de alltför stora barngrupperna som de oroar sig över. Det ser vi inte minst i Skolverkets föräldraundersökning för 2012 där var fjärde förälder uppger att de inte är nöjda med barngruppernas storlek.

Vi kristdemokrater välkomnar regeringens satsning för att minska barngrupperna och höja kvaliteten i förskolan. Mellan 2015 och 2017 tillför regeringen 125 miljoner årligen för att kommunernas ska kunna säkerställa en lämplig personaltäthet och avdelningsstorlek, särskilt för de yngsta barnen. Det är glädjande att hela regeringen nu tar initiativ för mindre barngrupper.

Men vi vill mer, mycket mer. Med 125 miljoner per år kommer vi en bit på vägen men inte tillräckligt långt. Vi kristdemokrater vill satsa 1 400 miljoner kronor genom en modell där föräldrar, stat och kommun tillsammans gör mindre barngrupper möjliga. Vårt förslag ger de kommuner som är beredda att minska barngruppernas storlek rätt att höja maxtaxan med som mest 100kr. För varje krona som föräldrar betalar i höjd maxtaxa bidrar kommunerna själva med en krona och staten med två kronor. Alla föräldrar som bidrar genom en höjd avgift ska garanteras att deras pengar, tillsammans med kommunernas och statens, används just till att minska barngrupperna. De ska kunna se resultat.

En majoritet av våra barn går i grupper som är större än vad forskningen rekommenderar för att barnen ska utvecklas på bästa sätt. Förutom att det är dåligt för barnen, tillvaratas inte förskolelärarnas kompetens om de har omöjliga förutsättningar. För en god tillväxt krävs en god uppväxt. Mindre barngrupper i förskolan är en viktig pusselbit. Kristdemokraterna har den politiska viljan och är beredda att göra de prioriteringar som krävs för Sverige ska bli världens bästa land att växa upp i.

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:····

Skamlig diskriminering av romer

9 april, 2014 · View Comments

Igår var det romernas nationaldag och 47 dagar kvar till EP-valet. Jag skrev med Désirée på Europaportalen om den utbreda diskrimineringen av romer i Sverige och övriga Europa.

Diskrimineringen av Europas romer får inte fortgå. Den är direkt ovärdig de demokratiska rättsstater, med människovärdet som ledstjärna, som EU: s medlemmar skall utgöra. Det skriver Caroline Szyber (KD) och Désirée Pethrus (KD), kandidater i EU-valet.

Idag är det romernas nationaldag och det blir ännu en dag då diskriminering av romer är skrämmande accepterad såväl i Sverige som i övriga EU. Romer är en oerhört utsatt grupp. Många gånger står de allra längst ner i samhällets hierarki och andra människor väljer aktivt att på olika sätt markera avstånd.

Främlingsfientlighetens fula ansikte vinner snabbt mark i krisens Europa. I ett land efter annat höjs högljudda röster om krav på invandringsstopp och bisarra assimileringskrav. Protektionism och nationalism ses ofta som ”lösningen” på omfattande arbetslöshet och organiserad brottslighet. Det är en ”lösning” utan grund i analys, och en ”lösning” som i allt väsentligt strider mot principen om alla människors lika värde.

Främlingsfientligheten vinner mark också i Sverige, där ett av riksdagspartierna satt i system att sprida falsifierad och obehaglig skräckpropaganda om ”hotet” utifrån. Det är ett skapande av ”vi och de”, en syn på människan, som hör hemma i historiens mest undangömda skamvrå. Genom att sätta etniska och religiösa grupper mot varandra, skapar Sverigedemokraterna konflikter som helgar deras ändamål: ett Sverige där medmänskligheten offras på nationalismens altare. Det är inte ett Sverige som Kristdemokraterna vill se, varken idag eller imorgon.

Den fortsatta diskrimineringen av Europas romer är särskilt oroväckande. Från livegenskap och slaveri på 1300- talet i flera stater i Europa, till Hitlers och Stalins regelrätta försök till utrotning, till franska polisens hänsynslösa demolering av romska läger år 2012 – förföljelsen av romer på vår kontinent är skamligt. Diskrimineringen är vitt spridd, inte minst i östeuropeiska stater såsom Ungern, Rumänien och Slovakien, där det tycks fullt legitimt att behandla romer som andra klassens medborgare.

Sverige är inte heller här något undantag. Sveriges romer är sedan år 2000 en av våra fem, nationella minoriteter. I februari i år lanserade regeringen sin strategi för romsk inkludering för perioden 2012-2032, ett steg i arbetet för att bryta romernas utanförskap. Senare under våren uppmanade Europeiska kommissionen samtliga EU: s medlemsstater att omsätta sina nationella handlingsplaner för integrering av romer i handling. Det är hög tid att samtliga medlemsstater tar denna uppmaning på allvar.

Romernas situation ses alltför ofta bara som ett socialt problem, när det egentligen handlar om att förändra den rådande diskriminerande samhällsstrukturen. Det avstånd till majoritetssamhället som romerna själva delvis hjälper till att upprätthålla grundar sig i en rädsla att uppslukas och försvinna som folk. De fördomar och stereotypa bilder av romer som finns gentemot deras kultur, som är så väsentlig för dem, gör att de väljer att distansera sig för att kunna behålla den. För den som inte har ett eget land eller en gemensam religion blir det enda som kan utgöra ett ”vi” att hålla fast så starkt vid den egna traditionen.

Mot bakgrund av åratal av antingen tvångsassimilering eller utstötning är detta inte särskilt svårt att inse. Först när man inte behöver vara rädd att utplånas, och känner sig trygg i förvissningen om att få leva med respekt för den egna identiteten, kan man våga anamma delar av majoritetssamhället.

Diskrimineringen av Europas romer får inte fortgå. Den är direkt ovärdig de demokratiska rättsstater, med människovärdet som ledstjärna, som EU:s medlemmar skall utgöra. I snart tusen år har romerna varit bosatta på europeisk mark. Europas 12-15 miljoner romer är européer. De skall behandlas därefter: med respekt och medmänsklighet, och med vetskapen om att de åtnjuter samma fri- och rättigheter som övriga EU- medborgare.

- See more at: http://www.europaportalen.se/2014/04/skamlig-diskriminering-av-europas-romer#sthash.LoNwNh0h.dpuf

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:···

Satsa på skolan

8 april, 2014 · View Comments

Skolan diskuteras mycket just nu och har gjort så ett tag. Det blir helt säkert en av valets stora frågor. Jag tror efter jobben den stora frågan. Kristdemokraterna har politikutvecklat ett tag och bland annat tagit fram ny skolpolitik.

Framgång i skolan börjar redan i lågstadiet
Skolresultaten sjunker i svensk skola och den trenden måste brytas. Våra barn har rätt till kunskap för att klara av arbetslivet och bildning för att kunna möta kommande utmaningar. Vi har som land inte råd att släppa barnen utan de färdigheter vuxenlivet kräver. Elevens framgång i skolan grundläggs redan i lågstadiet varför det är viktigt med tidiga insatser.

Vi ska inte glömma att alliansregeringen gjort om svensk skola under snart 8 år. Ny skollag, och gymnasielag, ny lärarutbildning, tidigare omdömen och betyg, infört karriärmöjligheter för lärare, infört mer matematik i undervisningen och mycket mer. Resultatet av alla dessa satsningar ser vi inte idag, att förändra skolväsendet tar tid. Den som påstår något annat tar inte problemet på tillräckligt stort allvar.
Även om vi gjort mycket är vi inte färdiga. Kristdemokraterna och allianspartierna satsar nu på ett Lågstadielyft för att höja kvaliteten i undervisningen för de yngsta eleverna. Kommunerna får genom Lågstadielyftet pengar från staten för att anställa fler speciallärare, lågstadielärare och minska klasserna i lågstadiet. Kristdemokraterna har jobbat för att öka andelen speciallärare eftersom elever med särskilda behov behöver mötas av rätt kompetens.
Pengarna öronmärks till skolan, men behoven och förutsättningarna skiljer sig åt över landet.

Att tiden i skolan används på bästa sätt är det viktigaste men vi kommer aldrig från att repetition behövs när lektionerna är slut. Alliansregeringen ställer nu krav på att alla skolor, oavsett om de är kommunala och fristående, ska erbjuda elever läxhjälp. Detta är speciellt viktigt för barn som saknar möjlighet att få hjälp i hemmiljön.
Mindre klasser i lågstadiet och obligatorisk läxhjälp är viktiga bidrag men det mest avgörande för att eleverna ska lyckas är lärarnas skicklighet. För att fler duktiga studenter ska välja läraryrke måste lärarnas status höjas. Kristdemokrater runt om i landet ska verka för att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.
Vi vet också att rektorns pedagogiska ledarskap har betydelse för en välfungerande skola. Lärare behöver pedagogisk stöttning av rektorer som har tid att vara pedagogiska ledare. Vi vill därför avlasta rektorer från en del administrativa och juridiska frågor så att de hinner vara bollplank för lärarna.
Vi behöver återupprätta en utbildningstradition som bygger på tillit mellan elever, lärare och föräldrar. Med mindre lågstadieklasser, obligatorisk läxhjälp och ett stärkt pedagogiskt ledarskap stärker vi elever under de första åren.

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:····

Att ta debatten, att lyssna och att svara

7 april, 2014 · View Comments

Att ta debatten är viktig.
Att lyssna är viktigt.
Att svara är viktigt.

Fick argt mail. Svarar som jag alltid brukar och fick svar igen. Svaret visar att man alltid ska svara, lönar sig. Även om man inte håller med varandra kan man via dialog i vart fall få förståelse för den andras åsikt:
”Tack för ditt svar Caroline och jag ber så mycket om ursäkt över mitt omogna mail.
Känner väl att jag inte har så mycket över för eran förda politik men det ger mig inte rätten att uttala mig så plumt.
Tack och ha det bra”

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:

Vem kandiderar?

6 april, 2014 · View Comments

Jag kandiderar till Europaparlamentsvalet, på plats 10 på KD:s lista. Jag kandidaterar också till riksdagen men älskar valrörelse och är så glad att EU-frågor äntligen diskuteras så ville såklart kandidera!

Läs mer här vilka som kandiderar i de andra partier och för KD.

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:·

Vi vill ge brottsoffer mer stöd

4 april, 2014 · View Comments

I föra veckan satt jag i debatt om brottsoffer på Boj. Lyfte bland annat om det ändringar som kommer snart för att öka stödet till brottsoffer. Viktiga förändringar som Kristdemokraterna jobbat för. Skrev med Alliansen för några veckor sedan om vikten av att ge brottsoffer mer stöd i SvD

Att minska brottsligheten så att färre drabbas av brott är det bästa sättet att öka tryggheten. I den senaste nationella trygghetsundersökningen framgår att känslan av trygghet ökar och att utsattheten för brott minskar. Det är positiva besked, men det finns fortfarande många utmaningar.

De som ändå drabbas av brott ska få stöd och hjälp till upprättelse. Att rättsväsendet lyckas med sina huvuduppgifter, det vill säga att utreda brott, gripa misstänkta och döma de skyldiga, är en del av denna upprättelse. Ekonomisk ersättning är en annan del i samhällets arbete för att minska skadeverkningarna av brott och samtidigt hjälpa brottsdrabbade som inte får ersättning på annat sätt.

I de fall brott inte kan förebyggas måste samhällets resurser rikta in sig på att minska skadeverkningarna av brott och hjälpa brottsdrabbade. Brottsoffer måste känna att de får ett starkt och adekvat stöd från samhället när det som mest behövs. Det är därför angeläget att systemet med brottsskadeersättning fungerar bra. Regeringen lägger nu ett lagförslag om en ny brottsskadelag som syftar till att förbättra systemet med brottsskadeersättning till brottsoffer. Förslaget innehåller bland annat följande nyheter som stärker brottsoffrets ställning.

• Om en domstol efter en sakprövning har dömt ut skadestånd för kränkning ska Brottsoffermyndigheten inte kunna besluta om en lägre ersättning i den delen än vad som följer av domstolens avgörande. Genom förslaget garanterar staten att brottsoffret i fler fall får hela den ersättning som han eller hon är berättigad till enligt domen. Brottsoffret slipper därmed att kräva in resterande del från gärningsmannen och kan snabbare lägga den traumatiska händelsen bakom sig.

• Takbeloppet för kränkning tas bort. Genom förslaget garanterar staten att de brottsoffer som drabbas av de allvarligaste brotten får hela den kränkningsersättning som de har rätt till.

• Ansökningstiderna förlängs från två till tre år. Genom förslaget får de brottsoffer som i dag riskerar att inte hinna med att söka brottsskadeersättning längre tid till att ge in en sådan ansökan. På så sätt ges brottsoffret större utrymme att bearbeta att han eller hon utsatts för brott, utan att för den skull gå miste om sin rätt till statlig brottsskadeersättning.

• Barn ska alltid kunna ge in en ansökan om brottsskadeersättning till och med den dag brottsoffret fyller 21 år. I de fall där vårdnadshavarna missar eller inte vill ge in en ansökan för sitt barns räkning, ges barnet genom förslaget möjlighet att inom tre år från 18-årsdagen själv ge in en ansökan om ersättning till Brottsoffermyndigheten.

• Det ska räcka med en vårdnadshavares underskrift för att ett barn ska kunna ansöka om brottsskadeersättning. I de fall där en av föräldrarna har begått brott mot sitt barn, eller om en förälder annars utan godtagbara skäl motsätter sig att barnet får ersättning, ska den andra vårdnadshavaren ensam kunna hjälpa sitt barn att ansöka om brottsskadeersättning.

• Ett barns rätt till brottsskadeersättning ska aldrig preskriberas före 21 års ålder. Förslaget syftar till att barns rätt till brottsskadeersättning i princip alltid ska kunna göras gällande av barnet. Genom förslaget utsträcks därför preskriptionstiden så att barnets rätt aldrig släcks ut före 21 års ålder, alldeles oavsett hur lång tid som har förflutit från brottet.

I lagförslaget lämnas också förslag som syftar till att skärpa kraven på återbetalning från de gärningsmän som begått brott och därmed ska betala skadestånd. Förslagen syftar till att understryka principen om att det ytterst är gärningsmannen som bör ansvara för de brottsskador som han eller hon orsakar. Brott ska inte betala sig. Det är brottslingen som ska betala för sig. Om gärningsmannen är känd ska Brottsoffermyndigheten som utgångspunkt av honom eller henne återkräva ett belopp motsvarande den utbetalade brottsskadeersättningen.

Staten ska även ha samma rätt till ränta som brottsoffret har, det vill säga gärningsmannen ska inte komma i ett bättre läge endast för att staten går in och kompenserar brottsoffret. Det kan i vissa fall uppfattas som stötande att en person riskfritt kan få brottsskadeersättning trots att han eller hon samtidigt har en stor skuld till staten på grund av tidigare allvarlig brottslighet. I de fallen där en person har tidigare skulder till Brottsoffermyndigheten på grund av brott, ska sådana skulder kunna avräknas från en eventuell framtida brottsskadeersättning (så kallad kvittning). Genom förslaget om en kvittningsrätt för staten kommer sådana oönskade resultat att kunna undvikas i framtiden.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. De nya förslagen blir en pusselbit i det fortsatta arbetet för ett starkare skydd för brottsoffer. Just nu arbetar vi tillsammans med våra allianspartier i en rättsgrupp som träffas regelbundet för att ta fram en gemensam rättspolitik i god tid före valet. En viktig fråga är skyddet för brottsutsatta. Så tar vi ansvar för ett tryggare Sverige.

****************

Jag gjorde också intervju om frågan på Ekot.

Måste säga att jag verkligen gillar att göra radio, var tidigare i våras med i lokalradio som KD Trelleborg har och talade rättspolitik. Likaså satt jag länge och väntade för några veckor sen för att sedan få säga knappt 3 meningar i det nya debattprogrammet på radio P1 Debatt. Men radio är hur som helst väldigt roligt!

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:·····

Viktigt med utslussning

1 april, 2014 · View Comments

Jag har haft i uppdrag att ta fram ny rättspolitik för partiet och det fjärde inlägget handlar om en reformerad kriminalvård. Ett av förslagen tog Ekot upp för en tid sen nämligen att det bör vara obligatoriskt genomgå behandlingsprogram i kriminalvården & den automatiska villkorsfrigivningen bör därför avskaffas.

I kriminalvårdsdebatten som vi hade i riksdagen för någon vecka sedan belyste jag vikten att få en andra chans och vikten av bra utslussning.

Herr/fru talman

Förra veckan var jag på utställningen Skuggsidan på Stadsmuseet. Det handlar om stadens farliga platser, synen på brottslingen över tid, men också berättelser om vägen ur kriminalitet. En sak som var tydligt på utställningen och som gäller än idag. Det är inte lätt att bryta mönster, det har det aldrig varit. Och den kritiska perioden är och har alltid varit utslussningen.

Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att förhindra att interner fortsätter sin brottsliga bana den dagen de får lämna fängelset. Därför måste verksamhetens huvudändamål, från första dagen i fängelse, vara en återanpassning inför frigivningen.

Det ska ställas tydliga krav och reglerna ska följas. Droger får naturligtvis inte förekomma. Tiden i kriminalvården ska följa olika steg som utifrån motivation ger den intagne större och större möjligheter till frigivningsförberedande arbete.

För många är det viktigt att verkligen bryta med sitt gamla liv, speciellt gäller det för unga. Det kan handla om att komma ifrån nuvarande bostadsorten och det kan vara nödvändigt inte bara under själva tiden inom kriminalvården utan även efteråt.

Det är avgörande att samhällets stöttning fortsätter även efter frigivningen genom hjälp till bostad, arbete, utbildning och andra återanpassande åtgärder för att möjligheten att kunna leva ett liv utan brottlighet ska maximeras.

När fångar friges utan vettig sysselsättning, utan bostad, utan socialt nätverk drivs de återigen rakt i armarna på de kriminella kretsarna.

Det är oerhört viktigt för en frigiven att få ett arbete eller en praktikplats så man får ett konstruktivt socialt nätverk och en stabilare privatekonomi.

Bostaden är viktig för att inte hamna i bostadslöshetens onda cirkel som präglas av missbruk, rotlöshet och brottslighet. Det är också här viktigt att betona det civila samhällets betydelse, inte minst när det gäller det sociala sammanhanget. Föreningar bör uppmuntras att finnas med som en del i livet innan och efter frigivningen. Jag tänker på avhopparverksamhet såsom Passus och Exit på Fryshuset och KRIS. Även andra delar av det civila samhället kan spela en stor roll.

Det går inte att nog betona vikten av samarbete mellan exempelvis kriminalvården, kommunerna och det civila samhället. Det gäller att se till varje person och dennes möjligheter.

Självklart har varje person ett ansvar för sina handlingar men vi får inte göra det svårt för den som vill att leva ett skötsamt liv.  Unga måste få enkla verktyg för att kunna bryta sin brottsliga bana.

Vi måste ha en fungerande kriminalvård som ställer hjälper men också ställer krav, tiden som under tiden som frihetsberövad läggs många mönster och där kan också mönster brytas. Det handlar som sagt också om tiden därefter. Ikväll debatterar vi även ett betänkande om unga lagöverträdare. Och det tål att sägas att tidiga insatser är så viktiga för ju tidigare vi kan bryta kriminella mönster desto bättre.

Bifall till betänkandet och avslag på motionerna.

Skriver i Aftonbladet om ett annat förslag i inlägget, men som jag också belyste i anförandet - det måste bli lättare få arbeta under fängelstiden

Vi kan diskutera straffpåföljder, brottsofferperspektiv och arbete för att förbygga kriminalitet. Men lika viktigt är naturligtvis att underlätta och uppmuntra den som valt den kriminella banan att byta livsstil.

Kristdemokraterna vill därför bidra till att sätta fokus både på hur tiden på anstalt spenderas och hur samhället agerar tiden direkt efter avtjänat straff.

Anstalternas yrkesutbildningar och rehabiliteringsprogram behöver kvalitetssäkras fortlöpande och syfta till underlättad återanpassning. Målet måste vara att det finns så goda möjligheter som möjligt att återanpassas till samhället efter avtjänat straff.

Och här finns det mycket att göra, inte minst gällande det offentligas agerande efter avtjänat straff.

Det här håller de flesta med om. Men systemet fungerar inte alltid så bra som man skulle kunna önska. Och vi behöver vända på en hel del stenar, och ifrågasätta invanda arbetsmönster, för att på allvar lyckas åstadkomma positiva förändringar.

Kristdemokraterna har därför tagit fram ett antal förslag på hur återanpassning, utbildning och arbetspraktik för intagna på anstalt ska kunna förbättras.

Det är inget facit på exakt hur vi lyckas vända trenden med återfallsförbrytare, men det är ett bidrag i vad som behöver vara en fortlöpande diskussion om hur vi kan åstadkomma en förbättring.

Nytt uppdrag åt arbetsförmedlingen. Systemet som det ser ut idag stipulerar att Kriminalvården ska samverka med andra samhällsaktörer, exempelvis arbetsförmedlingen och kommunerna för att främja återetableringen i samhället. Men dessa saknar motsvarande uppdrag tillbaka.

Kristdemokraterna vill därför ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att samverka med Kriminalvården kring utslussningen av personer som friges från fängelser eller sluten ungdomsvård.
Ändringar i socialtjänstlagen. Kommunerna bör få motsvarande uppdrag som arbetsförmedlingen, vilket rimligen bör införas i socialtjänstlagen. Det innebär att kommuner binds till att samverka med Kriminalvården kring utslussning av personer som friges från fängelser eller sluten ungdomsvård.

Strama åt reglerna för hur belastningssystemet används. Det finns situationer som föranleder att arbetsgivare behöver få tillgång till arbetstagarens belastningsregister. Men det finns oändligt många fler situationer när det inte är påkallat.

För att personer som avtjänat sitt straff ska få en ny chans behöver vi säkerställa att belastningsregisterutdragen sker med större försiktighet. En statlig utredning tittar på den möjligheten nu, Kristdemokraterna är angelägna om att ro den processen i hamn.

Reformera den slutna ungdomsvården. Ungdomar som begår allvarlig brottslighet har många gånger samma behov av återanpassning som vuxna lagöverträdare. Systemet behöver utformas efter den insikten, vilket inte alls är fallet idag.

Kristdemokraterna vill reformera den slutna ungdomsvården grundligt. Liksom för fängelserna bör detta göras i form av en trestegsmodell med tydlig struktur, behandling och återanpassning.

Bjud in myndigheter till fängelserna. Den norska så kallade importmodellen, som innebär att myndigheterna har ett ansvar att erbjuda sina tjänster innanför fängelsemurarna har goda förutsättningar att fungera även i Sverige.

Importmodellen innebär att olika myndigheter ”kommer innanför murarna”. Man har exempelvis skapat ”servicetorg” på fängelserna, där de norska motsvarigheterna till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hjälper de intagna med kontakter med livet utanför fängelset.

Arbetslinjen har de gånga åren varit viktig för både enskilda och Sverige som land. Personer som lever i utanförskap ska hjälpas tillbaka till arbetslivet.

Men kriminalitet och fängelsevistelse är också ett utanförskap. Kristdemokraterna gör analysen att det nu krävs nya grepp för att adressera det utanförskapet och för att ge människor chansen att lämna kriminalitet bakom sig.

 

Fler förslag från inlägget kommer framöver.

Dela med andra:
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Print
  • email

Taggar:··