Jag läste i förra veckan i tidningen att det kommer en våg av lurade romer från Serbien till Sverige. Likaså läser jag i UD:s landsrapporter om romernas situation ute i Europa. Romer utgör utan jämförelse Europas största etniska minoritet, uppskattningsvis finns 10 miljoner i Europa men siffran är osäker. Flera utredningar har visats att romerna diskrimineras, såväl när det gäller tillgången till bostads- som arbetsmarknaden, i de flesta europeiska länderna.
Minoriteter kan ofta känna att de har svårt att bli integrerade i samhället. Integration i denna mening betyder att man ska kunna kommunicera grupperna emellan medan man skyddar och bevarar kultur, tradition och språk. Det gäller att de erkänns och får ge uttryck för sin egen identitetskänsla och kultur. Traditionellt har romerna varit nomadiserande, men de allra flesta är idag bofasta.
Jag skrev min magister uppsats i statsvetenskap om romers situation i Slovakien. Hade gjort en praktik på svenska ambassaden där och under denna tid uppmärksammade jag romernas svåra situation i detta nya EU-länd. Romernas möjlighet att få tala sitt språk, utöva sin kultur och sina traditioner förbisågs i Slovakien innan EU-medlemskapet, och var i flera hänseenden till och med förbjudna. Tillgången för romerna gällande adekvat skolgång, sjukvård, bostadsmöjligheter och tillträde till arbetsmarkanden hade förbisetts i stort utsträckning. Genom att följa hur romernas rättigheter ändrats ser man förändringsperspektivet av hur även deras situation som slovakiska medborgare kommit att skifta. Romernas situation blev dock bättre när landet blev kandidatland till EU, då detta innebar en kontroll från utomstående och problemet med romernas situation uppmärksammades. Inför Slovakiens medlemsanslutning skedde stora förändringar i landets lagstiftning och 2001 blev Romani erkänt som minoritetsspråk. Detta var ett viktigt steg i rätt riktning för romerna i Slovakien för detta innebar att de kunde öppna egna skolor och bedriva undervisning på sitt eget språk
Den utbredda diskrimineringen finns dock kvar än idag, efter Slovakiens EU-anslutning, och denna måste motarbetas Det råder ännu idag en stor fattigdom och ett utbrett socialt utanförskap bland romerna. Diskrimineringen försiggår ofta helt öppet. Att Slovakien erkänt att det finns ett problem med minoriteten romer är ett stort första steg i rätt riktning. Under de senaste åren har problemen för den romska minoriteten tagits på större allvar än tidigare och den slovakiska regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra romernas situation i landet. Tydligt är att slovakiska staten nu drastiskt vill minska den utbredda rasism som finns i landet. Likaså har staten jobbat för att romerna skall få fulla rättigheter och känna sig som fullvärdiga medborgare.
Efter att ha tillbringat tid i Slovakien stod det för mig klart att romerna i landet ej innehade alla de rättigheter de har rätt till, likaså saknade många romer kunskap om sina rättigheter. Det fanns och finns alltjämt ett stort behov av särskilda åtgärder för att snabba på en utveckling i riktning mot lika rättigheter och lika möjligheter för romer i samhället. Enda sättet att angripa denna diskriminering är ett övergripande angreppssätt. Tillsammans med kunskap om och förståelse för romers situation som minoritetsgrupp krävs effektiv lagstiftning som skyddar grupper mot rasistiska uttryck.
Oaktat EU: s deklarerade prioritering av Roma-frågan anser många att det är långt mellan de vackra orden och faktisk handling. Det så kallade ”Roma-problemet” är synnerligen mångfacetterat. För att råda bot på missförhållandena måste denna komplexitet beaktas vid utformningen av åtgärder. Flera jag varit i kontakt med när jag skrev min uppsats och även nu efteråt driver tesen att romafrågan måste greppas i ett europeiskt perspektiv snarare än, eller i vart fall parallellt med, ett nationellt perspektiv eftersom det är fråga om en transnationell grupp. Huruvida detta är en god väg och på vilket sätt det bör ske kan är en fråga som det bör diskuteras mer kring.
