Under juristlinjen hade vi studenter ofta diskussioner om rättsväsendet och en fråga som ofta kom upp var just nämndemannasystemet där det fanns en stor skepsis bland mina kursare. Jag delar den till viss del. Främst har det handlat om att jag inte tyckt att de som varit nämndemän speglat befolkningen, främst har det varit ålderfördelningen som varit ett känt problem. Likaså är det få med annan etnisk bakgrund som idag är nämndemän. I tingsrätten dömer tre lekmän tillsammans med en domare, om de tre nämndemännen ej är överens med domaren kan de ändock fria eller fälla en åtalad.
Dagens nämndemannasystem har uppenbara brister då nämndemannakåren inte kan sägas avspegla befolkningen. Ett rättssamhälle angår alla och alla bör vara beredda att bidra. Nämndemännens närvaro i rättegången har stor betydelse. Det är angeläget att nämndemännen representerar hela befolkningen. Så är det inte i dag. Det bör också vara en självklarhet att nämndemän av båda könen finns med i rätten när mål som rör våldtäkter, sexuella övergrepp och vårdnadstvister ska avgöras.
Därför tycker jag det är ett intressant förslaget om domstolsplikt som presenterats, det skulle innebära att alla medborgare skulle bli kallade att någon gång under en period delta som nämndemän. Många andra länder har ett lottsystem med medborgarplikt. Det som i media lyfts fram som en föregångare är det amerikanska jurysystemet men det skiljer sig från det svenska avsevärt men tanken på att mannen och kvinnan från gatan ska få säga sitt i en jury och tanken bakom nämndemännasystemet är att en vanligt medborgare ska få ge sin syn är ändå lika.
Så här står det i rapporten: Vilka personer som ska tjänstgöra som nämndemän under en begränsad tidsperiod om två år bör lottas fram, i likhet med vad som sker i en del andra länder. Det kommer också leda till att en betydligt större grupp svenskar får kunskap om hur det så viktiga rättssystemet fungerar.
Marie Larsson har utvecklat i media: Vi har utgått från resonemanget om verklighetens folk. Det blir ett slags civil värnplikt i domstolen. Det ska vara mycket tunga skäl, cancerbehandling till exempel, för att inte delta om man blir utvald.
En domstolsplikt skulle påminna invånarna om rättssamhällets närvaro samt om befolkningens deltagande och insyn i rättsskipningen genom nämndemannauppdraget. Därför gillar jag tanken att alla röstberättigade borde ingå i den grupp som kunde kallas till nämndemannatjänst vid rättegångar. På så vis skulle vi säkerställa att befolkningen verkligen representeras i rättegången och kunskapet om rättsväsendet skulle öka i Sverige. Detta skulle vara bra och leda till att många fördomar, såsom att alla får straffrabbat. Förslaget har diskuterats av flera bloggar.
