Nästa lördag ska jag delta i RättighetsfestiVal på Bio Rio vid Hornstull mellan kl 16-23. Mänskliga rättigheter, är det något som berör oss i Sverige idag? Sverige har precis granskats av FN och fått kritik för att inte tillräckligt skydda de mänskliga rättigheterna för flera grupper i samhället, exempelvis romer, papperslösa, personer med funktionsnedsättning.
Vad betyder mänskliga rättigheter i Sverige, varför brister skyddet
och hur kan vi skapa ett samhälle där alla rättigheter tillgodoses?
Jag hsr tidigare skrivit på bloggen om romer och den diskussionen är ju högaktuell idag efter vissa mindre genomtänkt uttalande av en minister. En annan minoritet som haft det svårt historiskt är samer. I Sverige finns cirka 20 000 samer och av dessa är drygt 4500 renägare. Samerna har under historien fått varierande respekt och behandling av den svenska staten vilka varit både i linje med hur andra svenskar behandlats och inte. Det står klart att behandlingen av samerna inte enbart varit negativ men de har tillika genom historien erfarit fall av tvångsarbete vid gruvor där de också utsattes för tortyr om de trotsade, blivit dömda till döden för att tillbe sina gudar, upplevt tvångsförflyttningar, tvångsslakt av renar, svält, fattigdom och tvångssterilisering (Lundmark, Lennart, Så länge vi har marker: samerna och staten under sexhundra år. Stockholm: Rabén Prisma., 1998, passim. Dahre, Ulf Johansson, Ursprungsfolk i internationell politik och rätt. Lund: Studentlitteratur).
Bild från http://www.samer.se/images/350px/080705_do_samer_350.jpg
Det var först på 1970-talet som den svenska staten började tala om samerna som ursprungsfolk och först år 1998 bad regeringen om ursäkt till samerna för hur de behandlats genom historien.
Svenska statens och svenskarnas behandling av den samiska befolkningen är fylld av exempel på diskriminering och förtryck. Sedan lång tid tillbaka har samernas rätt till mark och vatten, i varierande grad, dock erkänts av den svenska staten 1886 lagstadgades rätten genom renbeteslagarna och har sedan dess kodifierats genom begreppet renskötselrätt. Samerna har dock alltmer trängts ut från de marker de brukat och även om renskötselrätten är lagstadgad så har innebörden av rätten och de områden som denna rätt omfattar varit, och är än idag, mycket omstridda. 2000 års minoritetsspråklag har stärkt de samiska språken.
Sedan 1995 finns det en enhet inom Jordbruksdepartementet som bland annat arbetar med same- och rennäringsfrågor. Sedan 1993 finns sametinget. Alliansregeringen har stärkt sin dialog med sametinget. Mycket har hänt men mycket återstår också. Bland annat har frågan om Sverige skall ratificera ILO:s urfolkskonvention nr 169 eller inte varit en stor fråga.
Många juridiska frågor har också förtydligats genom praxis, flera jurist har sagt att det är positivt att Högsta domstolen kraftfullt fastslog 1981 i Skattefjällsmålet att renskötselrätten är en bruksrätt som vilar på urminnes hävd och att den är en rätt av både näringsrättsligt och fastighetsrättsligt slag. Andra juridiska frågor kom också att lösas sedan 1980-talet. Diskriminerings ombudsmannen (DO) har drivit flera fall.
