Även denna vecka är intensiv; var på studiebesök på Judiska museet i måndags, annars mycket som distriktsordförande och distriktsmöte med planering av kommande kampanjer och aktiviteter i Stockholm. Igår mötesdag och däremellan radiointervju hos Federley. Idag möten, debatt och votering sedan sätta mig på tåg till Västerås och polisriksdagen som pågår i två dagar. I helgen åker jag till Budapest för att hålla föredrag om sociala medier i valrörelse och som en del av det politiska.
I måndags skrev jag på Politikerbloggen om vikten av att vi som parti måste bli tydligare och synas mer.
Jag är en sann Alliansvän och vill verkligen att vi ska fortsätta regera ihop men att partiet gick tillbaka i valet och får alltjämt vikande siffror beror på att vi själva inte tagit mer strid. Som jag själv sa i en tidningsintervju “man kan inte sitta still i båten och sedan när den kommit till land komma på att man ville någon annanstans”. Kristdemokraterna är inne i en behandling av eftervalsanalysen. Det är bra och jag hoppas verkligen partistyrelsen presenterar något konkret för vårt riksting att ta ställning till i sommar, för känslan jag får är att just nu sitter allt för många kristdemokrater och bara väntar. Det är ett stort problem och det är en uppmaning till alla – sluta sitt på avbytarbänken utan antingen kommer ni in i matchen eller så kan ni lämna er plats i laget. Vi behöver många på åhörarläktaren också med dessa blir inte fler när det går sämre för laget snarare tvärtom. Vi behöver synas mer.
I den diskussion som uppkom i vårt parti efter valet hamnade allt för mycket fokus på partiledarfrågan. Självklart är partiledaren viktig men jag ser inte att ett byte av Göran Hägglund skulle ge bättre siffror, snarare tvärtom då han har bättre förtroendesiffror än partiet. Ansvaret vilar tungt på hela ledningen men också på alla oss som är företrädare för partiet på olika nivåer – i olika delar av landet och i olika typer av politiska frågor. Kristdemokraternas profil måste bli mycket tydligare – och tuffare. Människor måste veta vad vi tycker för att kunna ta ställning till om de håller med eller inte. Ansvaret vilar dock inte på väljarna. Ansvaret är vårt. Vi måste i alla frågor bli tydligare vad vi som parti tycker och vad som är en kompromiss inom Alliansregeringen. Dessa två är inte samma sak.
Läs hela artikeln här
