Nu är snart motionstid slut, för i år. Jag är färdig med mina motioner. En sak som blev tydligt när jag var ute i valrörelsen på skoldebatter var att det var så stor skillnad för elever i samma klass. Allt berode på vilken månad de var fyllda, vissa fick rösta, andra inte. Därför har jag lagt en motion om detta därför. Europarådet diskuterar 16 års rösträttsålder men jag tror inte den ska ändras, detta då jag ser att den ska vara kopplad till valbarheten. Ovan är en bild från en intervju i tidningen Riksdag och departament.
Rösträtten är kopplad till myndighetsåldern. Sedan 1974 får alla som senast valdagen fyllt 18 år rösta. Det innebär också ett samband mellan rättigheter och skyldigheter. Tanken är att när man förvärvar nya rättigheter, förvärvar man samtidigt nya skyldigheter. Det är bra.
Rösträtt och valbarhet hör också samman, och därför är det samma åldersgräns för rösträtt och valbarhet. För att inneha politiska förtroendeuppdrag krävs att man är myndig.
Jag anser dock att man bör göra ett undantag i lagen som innebär att de ungdomar som fyller 18 år samma år som val hålls ska få rätt att rösta. Ungdomar födda samma år har i regel samma möjligheter att ta del av undervisning om konstitution, om politiska ideologier och partiväsende. Någon åtskillnad kunskapsmässigt finns inte mellan de på året tidigt födda respektive sent födda. Anledningen till att jag vill göra detta undantag är att konsekvenserna för några få ungdomar – de som fyller år efter tredje söndagen i september det år det är valår – blir att de tvingas vänta till 22 års ålder innan de får rösta. Det är problematiskt ur demokratisk synpunkt.
Grundlagsutredningen har i sitt betänkande En reformerad grundlag, SOU 2008:125, skrivit om detta men kommit fram till att argumenten inte är tillräckligt tunga för att ändra lagen så att personer som fyller 18 det år som valet hålls ska få rösta.
Jag vidhåller att grundlagen bör ändras på denna punkt.
