Tidigare i veckan var jag gästkrönikör hos Supermiljöbloggen.
Förvaltarskapstanken är central för Kristdemokraterna. Vi vill lämna över en bra värld till våra barn och barnbarn. Det är inte försvarbart att låna och konsumera för att sedan lämpa över en stor statsskuld till dem. Naturligtvis handlar förvaltarskap också väldigt mycket om vår miljö. Vi har ett gemensamt ansvar att minska utsläppen. Klimatförändringarna, som orsakas av människans utsläpp, gör det uppenbart att Sverige och den nationella beslutsnivån inte är tillräcklig. Det är självklart viktigt vilka val vi var och en gör och vad Sverige beslutar men samarbete över gränserna är avgörande.
Lösningen är definitivt inte att säga stopp till tillväxt och utveckling utan att dra lärdomar och se till att inte samma misstag behöver göras igen. För att nå resultat och beslut i de internationella förhandlingarna vilar ett tungt ansvar på de rika länderna. För att få med länder som Kina och Indien på ett avtal krävs en helt annan attityd från de rika länderna än hittills. Vårt historiska ansvar är obestridligt.
Läs hela krönikan här.
