I slutet på förra vecka tog Ekot i Sveriges Radio upp att antalet inställda rättegångar på grund av att åtalade eller vittnen inte dyker upp fortsätter att öka. Enligt Domstolsverket är det en ökning med över 75 procent jämfört med för fem år sedan. 2200 rättegångar fick ställas in förra året av denna anledning. Det är också vanligt att tingsrätten inte lyckas få tag på personer och delge dem att de måste infinna sig.
Jag skriver på Newsmill om vad som kan göras för att få fler att vittna.
För det första är det oerhört viktigt att ta detta på allvar, att vi på alla fronter arbetar för att få en förändring. Alliansregeringen satsar mycket på rättsväsendet och har gjort det sedan vi fick förtroendet att leda Sverige 2006. Det är naturligtvis viktigt att alla delar i rättskedjan fungerar, annars är risken väldigt stor att vi inte uppnår det vi vill med våra satsningar – ökad trygghet. Rättsväsendet måste arbeta med de delar av problemet med inställda rättegångar som de rår över. Det handlar exempelvis om att korta handläggningstider och om att bra information ges till dem som kallas att vittna.
Sedan tidigare utreder regeringen möjligheten att genomföra en rättegång även då åtalade eller vittnen inte infinner sig, en utredning som ska vara klar i höst. Utredningen har som övergripande uppgift att föreslå åtgärder för en mer ändamålsenlig brottmålsprocess där möjligheten att minska risken för inställda förhandlingar är en viktig del.
Säkerheten behöver också förbättras runt rättegångarna. Regeringen har höjt anslaget med 15 miljoner kronor för 2012 och 30 miljoner kronor från och med 2013 för att förstärka säkerheten i domstolarna och öka möjligheterna att hålla säkerhetskontroller där.
Dessa åtgärder är viktiga men vittnens situation handlar givetvis inte bara om det som sker på själva rättegången. Antalet dömda för övergrepp i rättssak (hot av vittnen) har på senare år ökat. Exempelvis ökade det med ungefär 500 uppklarade fall mellan 2009 och 2010. Antalet anmälda fall var 2010 över 5000. Många har en rädsla för att vittna och jag tycker att det finns anledning att överväga möjligheten att vittna anonymt. Detta är inte en lösning på det övergripande problemet men kan vara ett sätt att göra så att några rättegångar som annars inte hade blivit nu kan bli av. Sådana anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för den eller de som begått den brottsliga gärningen. Det kan exempelvis vara aktuellt i fall där det handlar om kriminella gäng och där grova våldsbrott förblir ostraffade trots att det i många fall finns mycket starka misstankar om vem som är skyldig. I Norge och Danmark finns möjligheten att vittna anonymt.
Läs hela artikel på Newsmill.
Update:
Jag omnämns i dagens DN-ledare och bra krönika på Dagens juridik på samma ämne.
”Vittnenas och målsägandes situation har diskuterats länge, och de senare åren har tack och lov sett ett något tydligare brottsofferperspektiv i landets rättssalar. Det finns inget skäl att vittnen ska sitta i samma väntrum som åtalade eller att de olika parterna ska kunna ta mobilbilder av varandra inne i domstolen – ett problem som Caroline Szyber (KD) tar upp i en debattartikel på Newsmill i veckan som gick och som visar på den naivitet som fortfarande ofta präglar det svenska domstolsväsendet.”
