Partiet har en julkalendern, mig hittar ni bakom lucka 14.
Jag önskar mig ett tryggare land
där vi inte argumenterar genom att knyta hand.
Där vi säger nej till bus
och kan vila trygga i vårt hus
Ett land där var och en säger ifrån
där status inte mäts i antal rån.
Där den som har gjort fel får en ny chans,
& den som använder nödrim möts av tolerans.
Denna tid på året är speciell på många sätt. Det är inte ljust ute men ljus finns det gott om som lyser upp. Flera olika religioner har viktigas högtider och ljuset står i centrum på många sätt. I veckan gjort jag också en intervju om chanukah och hur der firas. Jag var också i Kungsträdgården där chanukian tändes av en nobelpristagare (en av årets ekonomipristagare) och en ambassadör. För två år sen höll jag tal i Kungsträgården, läs det här.
Vet inte om det bara är för mig som denna höst har gått väldigt fort men helt plötsligt blev det kallt och mörkt ute. Sen kom en massa snö som lyser upp. Igår var det andra advent och julen känns allt närmare. Jag hoppas att ni alla får lite ledig. Juletid är en glädjens tid, familjens tid, önskelistornas tid. Pepparkakor, lussebullar, julgran, julklappar, glögg och alla barn som skriver önskelistor till jultomten. Julen är för de flesta synonymt med gemenskap, men inte för alla. Jag passar nu på att skriva några rader för att påminna om att för vissa blir ensamheten och utanförskapet mycket påtaglig. Jag ber er därför att ägna dessa en tanke och en handling i juletiden.
En del barn får inte skriva önskelistor, det är ingen som bryr sig om de varit snälla – för det är ingen som bryr sig om dem. En del barn mår dåligt för att deras föräldrar har fullt upp med sig själva. Andra barn är oroliga för att julen ska medföra för mycket alkohol och bråk i år igen. Många står ensamma på grund av sin förälders sjukdom eller beroende. Det är viktigt att vi fångar upp de barn som är utsatta, som inte har en trygghet. Många barn och ungdomar känner att de inte har någon att prata med, någon som ser dem eller kan ge dem stöd. Vi glömmer lätt bort vikten av möten mellan människor i tider av stress, inte minst i julstressen. Vi vill väl alla se ett samhälle där fler vågar ta ansvar och där vi bryr oss om varandra. Ju fler snälla vuxna som engagerar sig i sina egna barn och andra barn under julhelgen och under övriga året, desto fler snälla barn kommer det att finnas i vårt samhälle till allas lycka.
Mitt i julstök och helgmys finns det också många stockholmare som hjälper andra. Vissa hjälper till i soppkök andra ger stöd till dem som inte har råd med en enda julklapp. Ideellt engagemang är något vi kristdemokrater vill uppmuntra. Därför är det jättebra att privatpersoner kan göra avdrag i deklarationen på gåvor upp till 6 000 kronor. 2011 gav vi svenskar över fem miljarder kronor till välgörande ändamål. I år hoppas vi att gåvogivande blir ännu högre, tack vare avdraget som Kristdemokraterna drivit igenom. Jag är övertygad om att engagemanget ökar när möjligheterna att göra skillnad blir större. Kristdemokraterna fortsätter att kämpa för att fler kategorier av ideella organisationer ska godkännas som gåvomottagare och att nivån på avdraget ska höjas. Detta ska vi berätta om.
Tillsammans kan vi göra skillnad och det börjar ofta i det lilla! Genom att hälsa på någon du inte brukar hälsa på eller genom att ge en lite gåva!
