Ikväll tar Agenda upp kränkningar på nätet. Det är många som upplever kränkningar på nätet, även journalister. Det är viktigt att ta krafttag mot kränkningar på nätet – uppenbart vi inte kommer åt detta på det sättet som vi skulle behöva. Alla förslag är välkomna, vi behöver verkligen titta mer på trygghet på nätet. Men vi behöver en bredare diskussion om brottsligheten som sker på nätet. Jag tycker Datainspektionen hade en bra poäng i sitt remissvar de gav tidigare i veckan, där de framför krav på ny lag för näthat – en generell straffbestämmelse som kriminaliserar grova kränkningar på webbplatser. Skyddet för personen är för svagt idag. Jag ser ett stort problem i att hat och kränkningar på nätet också leder till att folk censurerar sig, jag vet politiker som inte skriver om invandring eller integration för att de inte orkar med alla kommentarer fyllda med hot och hat som följer.
– Datainspektionen har rätt, det finns en lucka i lagen när det gäller skyddet för integritet och det har visat sig i flera rättsfall, säger Daniel Westman, forskar i näträtt till DN. Jag instämmer.
För att kränkningarna ska gå under ärekränkning och inte spridningen (som är det som är olagligt idag) behövs inskränkningar, vilket majoriteten i Yttrande- och tryckfrihetskommittén inte ville göra. Kristdemokraternas representant reserverade sig, likt ordförande, i Yttrande- och tryckfrihetskommittén mot kommittén förslag och ansåg att det hade varit bättre om kommittén kommit fram till en teknikoberoende grundlag.
Vi Kristdemokrater tycker att skyddet för privatlivet är för svagt i Sverige. Tryckfrihetsförordningen saknar ett heltäckande skydd mot intrång i privatlivet avseende foton eller artiklar som inte kan anses utgöra ett bidrag till en diskussion av allmänt intresse. Därför reserverade vi oss, som enda parti, då yttrandefrihetskommittén lämnade sitt slutbetänkande den 23 augusti i år.
Så fort diskussionen dyker upp kring mediernas lagmässiga ansvar så åberopas alltid mediernas egen förträffliga självsanering. Rör inte våra grundlagar! är stridsropet. Det gällde till exempel olaga hot, hetslagstiftningen och barnpornografidebatten.
Diskussionen borde också föras mot bakgrund av att Internet har ökat möjligheterna att ge känslig information stor spridning. I dag när var och varannan medborgare har en mobilkamera att fotografera, spela in med, bloggar eller uppdaterar på facebook är skyddet för personen ibland för svagt.
Uttalade mig till Ekot tidigare i veckan om vikten av trygghet på nätet och ansvar för de aktörer som är aktiva på nätet. Lyssna här, jag kommer på slutet. Jag tycker lagstiftningen behöver ses över utifrån den tekniska utveckling som skett, idag är det svårt få någon fälld för förtal eller hot på nätet.
