Hat och hot är något man nästan får räkna med som kvinna och politiker. Jag har själv blivit utsatt, inte sällan med sexuella anspelningar. På många sätt älskar jag nätet. Nätet är en av de viktigaste arenorna när det gäller att samtala med människor. Många människor ställer frågor, kommer med uppslag till idéer och tycker till. Jag tar gärna en rejäl debatt och har absolut inga problem med mothugg i sak. Men jag kan aldrig acceptera att mötas med hat och hot. Många saker som sägs på nätet skulle aldrig hade kunnat sägas öppet – öga mot öga. Dessutom uppfattar många att inte hot på nätet inte är lika allvarliga. Vi måste alla ta ett större ansvar. Vi kan inte acceptera att vad som helst skrivs på facebooksidor, på bloggar, Twitter, tidningars sidor eller i kommentarsfält. Hat får inte stå oemotsagt. Hot måste anmälas – även när det ”bara” har uttryckts på nätet. Det är viktigt att polisen gör utredningar och att de blir rättegångar. Lagstiftningen behöver ses över utifrån den tekniska utveckling som skett, idag är det svårt få någon fälld för förtal eller hot på nätet. Kristdemokraterna hade gärna sett en tydligare lagstiftning om integritet på nätet. En del politiker censurerar sig. Jag vet fler politiska kollegor som väljer bort att debattera vissa ämnen för att de är rädda för hat och hot. Hat och hot är mer än ett problem för den som blir utsatt – det är ett hot mot demokratin. Vi som älskar nätet måste se till att det fylls av nätkärlek som motvikt mot allt näthat.
Update:
Uttalar mig om SD och kopplingarna till Avpixlat till Aftonbladet, ser allvarligt på denna sajt som lägger grund till hatkulturen på nätet.
Upprörs över näthatet mot fotbollsspelare under EM och uttalar mig i P3 nyheter.
