I helgen stod jag i valstuga och min kompis Lars sa ”Skicka en kaxig jurist till Bryssel” det är nu min paroll som nr 10 på valsedeln till Europaparlamentet #kryssaszyber
Förra veckan debatterade vi skärpta straff för mord. Nedan mitt anförande. Denna vecka är det sväl fullt upp i riksdagen som med valrörelsen med kampanj och på fredag är det Europadagen!Igår var det partiledardebatt i Agenda och jag twittrade för fullt och på onsdag är det partiledardebatt i riksdagen och jag kommer twittra igen för fullt, spana in på www.twitter.com/carolineszyber
Herr/fru talman
Samhället ska sträva efter att begränsa brottsligheten så långt det är möjligt. Denna inställning genomsyrar vår rättspolitik i allt från synen på ungdomsbrottsligheten till livstidsstraffet. Mord är ett oerhört allvarligt brott. Mindre än tio procent av morddömda får idag livstid. En viktig målsättning för Kristdemokraterna och övriga Alliansregeringen har varit att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Den grundläggande utgångspunkten för hur strängt straffet ska vara är brottets allvar. Straffet ska återspegla hur allvarligt och klandervärt ett visst brott är. Ett allvarligare brott ska bestraffas strängare än ett mindre allvarligt brott. Lika allvarliga brott ska bestraffas lika strängt. För att avgöra allvaret, och därmed straffet, handlar det om att se till den skada, kränkning eller fara som brottet inneburit för andra människor och för samhället – och vad den som begått brottet förstått. Vad fanns det för avsikter eller motiv?
Med skärpta straff för mord ökar nu det straffrättsliga skyddsvärdet för utsatta människor. Det är rätt, det är viktigt och det är ett steg mot straff som står i proportion till brottets allvar.
Det grövsta våldsbrott som man kan göra sig skyldig till är att beröva en annan människa livet. Detta måste komma till uttryck i straffen för mord. Straff fungerar moralbildande och samhället måste markera mot det grövsta våldsbrottet mer tydligt än idag.
I många fall återspeglar inte straffen för mord de aktuella brottens allvar. Livstidsstraffet svarar bättre mot medborgarnas rättsmedvetande. Det är riksdagens uppgift att på ett generellt plan avgöra hur allvarlig en viss typ av brottslighet är. Det sker genom lagstiftning. Sedan är det upp till domstolarna att tillämpa lagarna i enskilda fall. Om inte lagstiftningen får det genomslag som regeringen vill, så kan regeringen vända sig till riksdagen med förslag på ny lagstiftning. Så fungerar en rättsstat.
Högsta domstolen förändrade 2007 i en vägledande dom praxis så att färre brott skulle ge livstidsstraff. Högsta domstolen slog i en dom år 2007 fast att livstidsstraffet ska förbehållas de allra allvarligaste fallen av mord. I den uppmärksammade domen blev straffet tio års fängelse för mord för den man som med kniv dödat sin sambo i hennes säng. Den 1 juli 2009 ändrades straffskalan för mord så att längre tidsbestämda straff upp till 18 år kunde dömas ut. Efter ändringen har dock livstidsstraffet kommit att användas i en allt för begränsad utsträckning. Sedan 2009 har mindre än tio procent av de som dömts till fängelse för mord fått livstid. Den utvecklingen överensstämmer inte med Kristdemokraternas och övriga Alliansens syn på brottets allvar.
Den mest grundläggande av alla rättigheter en människa har är rätten till liv. Mord är därför ett av de allvarligaste brotten en människa kan begå. Dessutom så finns det människor som är så farliga att de inte kan släppas ut bland allmänheten utan en särskild prövning. Detta är också skälet till att Alliansregeringen lagt fram det förslag vi debatterar idag.
Lagförslaget som vi debatterar idag innebär att livstids fängelse fortsättningsvis dömas ut bland annat i de fall då brottet riktats mot en närstående, brottet har utförts i offrets hem eller begåtts inför ögonen på närstående till offret, till exempel offrets barn.
Omständigheter som bör tala för livstids fängelse är exempelvis
• att brottet riktats mot en närstående,
• att brottet har förövats inför ögonen på närstående till offret, till exempel offrets barn,
• att gärningen har varit särskilt hänsynslös genom att den medfört ett svårt lidande för brottsoffret,
• att brottet har föregåtts av noggrann planering eller har präglats av särskild förslagenhet,
• att brottsoffret har befunnit sig i en skyddslös ställning,
• att brottet har utförts i offrets hem,
• att mordet har begåtts i samband med brott i vinningssyfte,
• att gärningsmännen har varit i numerärt överläge,
• att brottet har inneburit ett angrepp på någon i dennes tjänsteutövning, och
• att brottet har syftat till att främja eller dölja annan brottslighet.
För ett livstidsstraff talar också, som tidigare, att det varit fråga om flerfaldig brottslighet eller återfall.
Våldsbrott hotar människors trygghet och påverkar starkt brottsdrabbade och deras närståendes liv under lång tid. Allians fortsätter nu reformer mot mer rättvisa och rimliga straff som står i proportion till brottens allvar.
Bifall till betänkandet och avslag på motionerna
