Skriver idag med Ebba Busch i Dagen om att tiggeriförbud är helt fel väg att gå.
Situationen för EU-migranter som lämnar hem och familj för att söka försörjning genom tiggeri är en fråga som berör hela Europa. Den fria rörligheten har verkat till hela Europas fördel. Men den fria rörligheten kommer inte utan villkor, dess existens gör att de sociala förhållandena i de fattigare EU-länderna blir en angelägenhet för hela unionen. Därför föreslår vi att Rumänien får ett tillfälligt undantag i medfinansieringsprincipen för att få del av medel från europeiska socialfonden.
Vi ser allt oftare tiggare på våra gator. De har funnits i storstäderna i ganska många år, men inte i den omfattning som vi ser idag. Att fenomenet är så spritt ute i landet är något helt nytt. Dessa människor lever i svår fattigdom i sina hemländer vilka ofta är Rumänien och Bulgarien. Många av dem är romer som är utsatta för djup diskriminering vilket många gånger gör det helt omöjligt att få ett arbete vilket skapar utanförskap och isolering. Rumänien ska ha erkännande för det tuffa arbete de gjort med att klara sig genom finanskrisen på egna ben utan stöd från EU. Men faktum kvarstår att den rumänska regeringen inte lyckats förbättra situationen för de fattigaste medborgarna.
I den svenska debatten har förslag om ett tiggeriförbud lyfts fram, något som vi kristdemokrater tror är helt fel väg att gå. Det är dels principiellt felaktigt eftersom det aldrig kan vara förbjudet att be om hjälp eller att hjälpa. Dessutom löser inte ett tiggeriförbud problemet, nämligen fattigdomen.
Problemet behöver hanteras på fler plan. I den utsatta situation som tiggarna lever har vi en medmänsklig skyldighet att stödja familjer och enskilda och samtidigt informera om de rättigheter och skyldigheter som varje EU-medborgare har. Samarbete mellan det offentliga och det civila samhället behövs för att hitta tillfälliga lösningar på akuta problem som till exempel att vid behov erbjuda en sovplats under den kallaste vintermånaden och ge information om vägen in i det svenska samhället genom arbete och utbildning. Dessa åtgärder är att betrakta som symtomdämpande, men det bidrar inte till att lösa grundproblematiken. Lösningen måste ligga i att Rumänien lyckas bekämpa fattigdom och diskriminering så att landets mest utsatta grupper kan få en dräglig tillvaro.
Kristdemokraterna föreslår därför att kravet om självfinansiering för att ta del av Europeiska socialfondens medel tillfälligt slopas för Rumänien i syfte att förbättra romernas situation, från och med 2015 till 2019.
Det är redan idag möjligt för EU-länderna att söka bidrag ur den europeiska socialfonden ESF för projekt och insatser som syftar till att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. EU kräver en viss grad av självfinansiering för att medlemsländerna ska kunna ta del av medlen. Nivån för hur mycket landet självt ska bidra med baseras på olika socioekonomiska kriterier. För Sverige är i regel självfinansieringen 50 procent. I Rumänien är kravet om självfinansiering endast 15 procent. Trots de låga kraven på självfinansiering, har Rumänien endast använt 30 procent av de tillgängliga medlen i socialfonden.
Som motprestation för att Rumänien får tillgång till medlen utan krav på självfinansiering bör en kommitté tillsättas med uppgiften att stödja Rumänien att stärka sin absorptionsförmåga, det vill säga förmåga att tillgodogöra sig EU:s stöd på ett bra sätt. Kommittén ska ges full insyn i processen i Rumänien för att säkerställa att korruption inte förekommer. Kommittén, där även romska grupper bör vara representerade bör ges möjlighet att påverka vad 30 procent av medlen läggs på.
Att förbjuda tiggeri tror vi är helt fel väg att gå, att göra inskränkningar i den inre rörligheten lika så. Snarare är öppenheten en förutsättning för att på lång sikt skapa tillväxt och välstånd för alla Europas länder. Det finns bara en väg – och det är ett lyfta tiggarna ur fattigdom. Fattigdom och diskriminering ska bekämpas med kraft. Det räcker inte med fördömanden i ord, vi måste även agera.
