Det skrevs om en testballong jag skickade ut i en
På ledarplats i minlokaltidning.se skrevs det för en tid sedan om ett förslag om att de som är intagna på fängelser ska betala hyra som jag kommit med. Det var korthugget och förenklat beskrivet och jag vill därför utveckla tanken bakom förslaget. Inför valet 2014 har jag som rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna tillsammans med en arbetsgrupp arbetat på att ta fram ny politik Vi har försökt tänka nytt och vända på alla stenarna. Hur kan vi få en bättre rättspolitik med färre brott och ett tryggare samhälle? Kriminalvården diskuteras tyvärr alldeles för lite och få verkar vilja förändra något. Vi kan diskutera straffpåföljder, brottsofferperspektiv och arbete för att förbygga kriminalitet. Men lika viktigt är naturligtvis att underlätta och uppmuntra den som tidigare har valt den kriminella banan att byta livsstil.
Kristdemokraterna vill därför bidra till att sätta fokus både på hur tiden på anstalt spenderas och hur samhället agerar tiden direkt efter avtjänat straff. Det brottsförebyggande arbetet måste öka inom kriminalvården, det behövs större fokus på behandling och förberedelse för livet efter.
Begreppet ”lyxfällanlivet” kommer från fd interner själva. Dessa säger att det är en av de största riskerna för återfall, nämligen att de inte lärt sig spara och tänka ekonomiskt. Tidigare begick de brott för ”snabba cash” och när de sedan vill bryta med denna livsstil ex då de åkt in i fängelset så behövs hjälp att spara ihop en grundplåt och lära sig betala för saker. Här menar vi att det är mycket dumt att inte använda tiden i kriminalvården till detta.
Fängelserna är idag en plats som skiljer sig starkt från det samhälle som brottslingen ska återanpassas till. Samhällets viktigaste beståndsdelar bör därför ta ett steg in i fängelserna. Fångarnas arbete bör i högre grad bli en del av det ordinarie näringslivet. Där det är möjligt bör marknadsmässiga löner införas, som ett led i att öka meningsfullheten i sysselsättningen och samtidigt skapa möjligheter för de intagna att betala skadestånd samt att vänja sig vid att sköta sin privatekonomi utan brottsinkomster. Den intagne bör också betala hyra för vistelsen i fängelset, hyran skulle vara uträknad utifrån det den intagne tjänar. Syftet är att den intagne i största möjliga mån ska anpassas till de skyldigheter och rättigheter som gäller utanför fängelsemurarna.
Anstalternas yrkesutbildningar och rehabiliteringsprogram behöver kvalitetssäkras fortlöpande och syfta till underlättad återanpassning. Målet måste vara att det finns så goda möjligheter som möjligt att återanpassas till samhället efter avtjänat straff.
Här finns det mycket att göra, inte minst gällande det offentligas agerande efter avtjänat straff.
Förslaget om löner och hyror är inget facit på exakt hur vi lyckas vända trenden med återfallsförbrytare, men det är ett bidrag i vad som behöver vara en fortlöpande diskussion om hur vi kan åstadkomma en förbättring. Kristdemokraterna gör analysen att det nu krävs nya grepp för att adressera det utanförskapet och för att ge människor chansen att lämna kriminalitet bakom sig.
Caroline Szyber (KD), riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson
