Skriver i Kvällsposten om oroande utveckling ”Områden där kriminella strukturer är så påtagliga att det finns en utbredd ovilja och rädsla för att delta i rättsprocesser. I stället tar klanledare och interna maktstrukturer över som rättskipare. Det åsidosätter det rättssamhälle vi byggt upp under många år.” Skriver i Kvällsposten om trygghet och bostadspolitik. Det går inte att isolera bostadsfrågor från övriga samhällsutmaningar
Läs hela artikel här.
Hur och var man bor i Sverige ska inte påverka en människas trygghet. Det är en viktig princip i ett rättssamhälle. Men i vissa bostadsområden är trygghet inte längre något som garanteras av rättsstaten. Vi ser detta på en ekonomiskt och socialt segregerad bostadsmarknad. Vi måste ta situationen på allvar när kriminella krafter tillåts växa sig starka, rekrytera våra unga, som försökts i Eslöv nyligen, och kan ta kontrollen över hela stadsdelar.
Sverige har byggts på tillit och samhällsgemenskap. Därför är det farligt att vissa bostadsområden i praktiken förklaras som förlorade. Att saker vi aldrig skulle acceptera någon annanstans accepteras där. En rättsordning överges till förmån för en annan.
Trots att antalet våldsbrott minskar totalt sett, ökar både människors otrygghet i utsatta områden. Brottsförebyggande rådet har rapporterat att kvinnor i socialt utsatta områden är mer otrygga än boende i övriga urbana områden. Det handlar om oro för att vistas ute sent på kvällen, oro för överfall och misshandel. I den nyligen släppta Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2017 görs ett försök att lokalt undersöka otryggheten för ett specifikt område. Det är nästan dubbelt så många kvinnor mellan 16 och 24 år som anger att de utsatts för sexualbrott än när populationen för spridda områden tillfrågas.
I Malmö har sedan 2016 sexton dödsskjutningar registrerats. Vissa försöker likt riksdagsledamoten och socialdemokraten Hillevi Larsson att bortförklara skjutningar som att ”det bara drabbar kriminella”, men grov kriminalitet och dess våldsutövningar är ett skräckvälde med oskyldiga som drabbas, rekryterande bland unga och parallella rättsordningar.
Enligt polisen har Sverige nu 61 utsatta områden. Av dessa är 23 klassificerade som särskilt utsatta. Områden där kriminella strukturer är så påtagliga att det finns en utbredd ovilja och rädsla för att delta i rättsprocesser. I stället tar klanledare och interna maktstrukturer över som rättskipare. Det åsidosätter det rättssamhälle vi byggt upp under många år.
Inom polisen hörs självkritiska röster som menar att ordningsmakten har tappat närkontakten och efterlyser fler fotpatruller. Men ansvaret ligger hos många. Kommunpolitiker som tar beslut om stadsplanering och hur lokala centrum ska utformas bär ett stort ansvar för hur livet i ett område utvecklas och vilka möjligheter som skapas. Lika viktigt är fastighetsägares insatser för förvaltning av fastigheten, vilket avgör bostadshusets standard, utrymme för föreningslokaler och kommersiell verksamhet i fastigheten. Den otrygghet som många känner måste pressas tillbaka och de boendes perspektiv måste i större utsträckning få påverka politiken. Det går inte att isolera bostadsfrågor från övriga samhällsutmaningar.
Människor i hela Sverige måste känna förtroende för att den offentliga rättsmakten är den som löser brott, medlar och löser konflikter. Kristdemokraterna kommer göra det vi kan för att inget område i vårt land ska lämnas åt sitt öde.
Fler poliser med närkontakt i förorten innebär en ökad trygghet för de boende med färre stängda dörrar, mer gemenskap och fler möjligheter. Poliser som får skäligt betalt och som backas upp av sina politiker när de tar tuffa beslut och utför sitt jobb, lämnar inte polisen. Kristdemokraterna avsätter medel till polismyndigheten i budgeten som motsvarar 4 000 – 5 000 kr/mån i löneförhöjning till varje polis i yttre tjänst.
Därtill måste rättskedjan i sin helhet stärkas. Kristdemokraterna stärker resurserna med extra medel för rättsliga biträden, åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Vi stoppar dessutom regeringens neddragning på Sveriges domstolar.
Ett samhälle som tydligt visar att lagen gäller och brott beivras ger de boende frihet. Frihet att låta barn leka ute utan oro. Frihet för kvinnor att kunna röra sig som de vill, klä sig som de vill och umgås med vem de vill. Det är friheter som måste värnas om man ska klara att kalla sig en feministisk regering. Trygghet ska alltid gälla alla människor, i alla områden.
Caroline Szyber
Ordförande för civilutskottet
