Skrev i Dagens samhälle med många kvinnorättsdebattörer efter Socialstyrelsens broschyr.
Den stora frågan är hur den här broschyren ens kunde nå tryckeriet? Ett stort antal tjänstemän på de två myndigheterna borde ha skrikit ut barnperspektivet vid ett tidigt stadium. Vi kräver att regeringen omgående tillsätter en haverikommission, skriver 16 kvinnorättsdebattörer.
Flickorna som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtyck och riskerar att giftas bort, har en enda önskan. De vill vara fria och leva med samma trygghet och rättigheter som sina medsystrar i Sverige! Men så kommer Socialstyrelsens och Migrationsverkets broschyr om barnäktenskap ”Information till dig som är gift med ett barn”. Och även om den har dragits tillbaka så är det en incident som gör oss ytterst oroliga!
Vi har på goda grunder varit oroade för att de som bekämpar vårt arbete, de som vill förringa, förminska och förneka hedersvåldet blivit bidragsfantomer. Det finns nu växande organisationer som finansierar sin verksamhet genom bidrag från stat, kommun och olika myndigheter. Trots detta har vi aldrig trott att bidragsgivarna – eller deras politiska uppdragsgivare – bejakar hedersförtrycket. Vi antog att de bara saknar kunskap om hur bakåtsträvande och fundamentalistiska krafter på ett skickligt sätt agerar genom organisationer som utifrån ser helt legitima ut.
Men, när vi läser Socialstyrelsens och Migrationsverkets nya och nu indragna broschyr, om hur man bör agera om man är gift med ett barn, så blir vi både oroliga och förtvivlade. Sverige, det land några av oss flytt till för att inte mördas, tvingas in i äktenskap eller behöva kämpa för varje grundläggande rättighet, får inte göra så här.
I Sverige har vi under ett par år diskuterat att göra FN:s barnkonvention till lag. Det är lagtekniskt inte enkelt men grunden för diskussionen har hela tiden varit att vi ska ha ett barnperspektiv på allt vi gör. Broschyren är självfallet ett klavertramp i den högre skolan. Får en svensk myndighet ge ut en broschyr som kan uppfattas vara en instruktion i hur man slipper ifrån lagar om våldtäkt och barnäktenskap?
Å andra sidan. Den stora frågan är hur den här broschyren ens kunde nå tryckeriet? Ett stort antal tjänstemän på de två myndigheterna borde ha skrikit ut barnperspektivet vid ett tidigt stadium. Det borde – givet kompetensnivå och värdegrund hos våra myndighetsanställda – vara fullständigt omöjligt att en broschyr som denna når hela vägen fram till ett tryckeri.
Det som är oroväckande är att broschyren visar en kultur av intersektionalitet, identitetspolitik, anti-postkoloniala strukturer och vad nu alla uttryck för att nonchalera övergrepp kan heta. Något som vi inte ens i våra vildaste fantasier kunde tro existerade inne på våra myndigheter.
Broschyren från två av våra största och viktigaste myndigheter tyder på en osund kultur på dessa myndigheter, tyvärr. En kultur som inte står upp för jämställdhet och inte agerar mot hedersförtryck och barnäktenskap.
Att ändra på en osund kultur i ett företag, en organisation eller en myndighet handlar till hundra procent om ledarskap. Därför kräver vi att regeringen omgående tillsätter en haverikommission och går till botten med hur det kunde gå så här fel och så här långt.
Vi måste kunna lita på att våra svenska myndigheter bekämpar barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Vi måste kunna lita på att våra myndigheter inte stödjer polygami, hedersförtryck och hedersvåld. I ett demokratiskt och sekulärt samhälle bör vi kunna lita på att våra myndigheter arbetar för jämställdhet, mänskliga rättigheter och framförallt skyddar våra barn och unga!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
Sara Mohammad
grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime! Hedersdoktor vid medicinska fakulteterna vid Linköpings universitet.
Galaxia Ima Elias
journalist, personalvetare och styrelseledamot i Me Too Sweden
Maria Rashidi
ordförande för föreningen Kvinnors Rätt.
Helene Bergman
författarinna och journalist
Hanna Gadban
författarinna och liberal debattör
Amineh Kakabaveh
riksdagsledamot (V) och ordförande för VHEK
Sofie Löwenmark
frilansskribent och styrelsemedlem i VHEK Väst
Jonas Lundgren
förstanamn till kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Lidingö och Goodwillambassadör för GAPF
Mariam Afrasiabpour
ordförande för internationell kamp för kvinnors rättigheter
Sedika Mohammadi
ordförande för Iranska kvinnors kamp för frihet
Marta Obminska
riksdagsledamot (M) och Goodwill ambassadör för GAPF
Gunnar Aronsson
professor i arbets- och organisationspsykologi och Goodwillambassadör för GAPF
Caroline Szyber
riksdagsledamot (KD) och Goodwillambassadör GAPF
Marléne Stenman
lärare och Goodwillambassadör för GAPF
Carina Hägg
ambassadör för VHEK
Lisbeth Sunden Andersson
riksdagsledamot (M), riksdagens tvärpolitiska nätverk mot hedersvåld
