Straff innebär en upprättelse för båda parter

Det var med glädje jag läste gårdagens Brännpunkt.

”Låt oss vara tydliga: Ett fungerande samhälle måste göra sitt bästa för att uppsöka och straffa dem som bryter mot lagen. Dels för att skydda laglydiga men också för att upprätthålla ett signalsystem om vad som är rätt och fel. Och inte minst signalera att den enskilde normalt oavsett omständigheter är en moralisk person som har i sin makt att välja mellan rätt och fel.” ”Människan är en moralisk varelse som hela tiden förhåller sig till rätt och fel. Och som måste förhålla sig till frågan om rätt och fel. Detta ställer henne, till skillnad från djuren, inför ett moraliskt ansvar. Straff innebär en upprättelse för båda parter. Åt brottsoffret som får se omvärlden reagera och brottslingen ta ansvar för sina gärningar. Men straffet betyder också en upprättelse för brottslingen.”

De som säger att det inte finns någon skillnad mellan partierna gällande synen på lag och rätt har fel. Det råder stor skillnad och det är en efterlängtad värderingsdiskussion gällande rättspolitiken som nu startat. För mig som jurist tycker jag synen på brott och straff säger mycket om ett politiskt partis samhällssyn. Den kristdemokratiska ideologin sätter människan i centrum. Detta synsätt ligger till grund för hur vi vill att ett rättssamhälle ska vara uppbyggt. De värderingar som råder i ett samhälle avspeglas i samhällets rättssystem. Jag har skrivit om detta tidigare bloggen. Det finns en tydligt skillnad mellan oss Kristdemokrater och den rödgröna vänstern, inte enbart gällande straffsatser utan i synen om varje människas ansvar för sina egna handlingar.

En viktig fråga inför valet är de ytterligare ansträngningar som måste göras för att minska antalet nya brottslingar. Kristdemokraterna vill samtidigt verka för att dömda brottslingar inte ska återfalla i brott efter avtjänat straff. Kristdemokraterna tycker att de som väl avtjänat sitt straff och verkligen vill och jobbar för att återanpassa sig till samhället, också skall få positiv respons, såväl under sin fängelsevistelse som efter.

Om alla partier hade samma syn på vikten av straff, för båda parter, så skulle vi nog också kunna enas och komma överens om att det behövs straffhöjningar för vissa brott mot liv, hälsa, frihet och frid såsom vissa sexual- och våldsbrott.

Straffsatsen måste spegla hur pass allvarligt brotten ses ute i samhället. De brott som föreslås är brott mot liv, hälsa, frihet och frid. Det pågår nu en utredning på ämnet – översyn av straffsatser för våldsbrott. Det handlar dock ej enbart om förlängda straff utan det gäller även att straffen är effektiva och avskräckande. Det har för flera brott visat sig, exempelvis sexualbrott, att själva strafftiden inte är avskräckande, utan att brotten ändock begås även efter en strafftidshöjning. Det är viktigt att det finns en proportionalitet och ekvivalens. Detta är bra men höjda fängelsestraff behöver inte alltid vara lösningen. Då vissa straffskalor är konstruerade så att de skall täcka in alla brottsfall så kan de ibland vara vida, för vida. Jag ser en skärpt straffmätning som ett sätt att visa en skärpt syn på allvarliga brott mot liv, hälsa, frihet och frid.

Var social, dela med dig!

,