Pengar till rättsväsendet och budgetdebatten

Det var en mycket speciell första budgetdebatt för rättsbudgeten i förra veckan. Det var väldigt lite siffror och Socialdemokraternas Morgan Johansson höll något sorts linjetal om FRA. Numera är Socialdemokraternas för men det har inget med bomben i helgen sa han vid upprepade fall. Att man upprepar en osanning gör den dock ej till en sanning. Sedan hade det blivit hätska diskussioner på sossarnas gruppmöte och flera riksdagsledamöter uttalade sig att ”riv upp, gör om – gör rätt” kvarstod…fortsättning följer får jag väl säga. Nedan mitt anförande, dessutom så begärde SD replik på mitt anförande så det är även dessa repliker. SD blev upprörd över att jag nämnde terrordådet i lördags och sa att vi nu inte ska dra några förhastade slutsatser. Jag har skrivit artikel på Politikerbloggen om hur jag ser på situationen och vikten av att vi står upp för det öppna samhället.

För att se talet på webben gå in här tyck på pengar till rättsväsendet och sedan mitt namn så får ni se huvudanförande + repliker. Detta är det första tal jag lägger upp, kommer ej göra det framöver men med tyckte detta var så viktigt att jag gör det. läs alla tal på riksdagen.se eller på min hemsida

Vi i Alliansen har också skrivit debattartikel hur farlig en neddragning av polisen som oppositionen föreslår är. Vi måste fortsätta satsa på hela rättsväsendet.

Det har talats om kömiljard inom polisen, ett förslag väl värt att titta vidare på. Det är viktigt med att rättegången kommer nära inpå brottet och speciellt gällande ungdomsbrottslighet. Jag talade om detta såväl i allmänpolitiska debatten som i budgetdebatten. Det ska ske rättegång inom 6 veckor vilket sällan sker.

”Ekonomiska styrmedel bör prövas så att rättsväsendet håller de tidsfrister som gäller vid utredningar av ungdomsbrott. Det är rimligt att en del av de resurser som nu tillförs polis och åklagare kommer de lokala verksamheter inom dessa myndigheter till godo som vidtar aktiva åtgärder för att hålla tidsfristerna inom detta prioriterade område. Med den så kallade kömiljarden inom sjukvården som förebild bör därför en viss del av de resursförstärkningar som beräknas bli tillförda de lokala organisationerna hållas inne och istället bli fördelade senare och då i förhållande till hur tidsfristerna hållits.”

CAROLINE SZYBER (KD):
Fru talman! Även jag vill beröra den senaste helgens händelse. Den visar att vi sällan vet när och hur hemskheter kan ske. Balansen mellan det öppna samhället och det brottsförebyggande arbetet måste vi ständigt arbeta med.

Den tragiska händelsen får inte tas till intäkt för att skapa ett mer slutet Sverige eller leda till att människor kollektivt skuldbeläggs, till att hela befolkningsgrupper pekas ut som presumtiva brottslingar, eller till att vi gör inskränkningar i oskyldiga människors fri- och rättigheter.
Terrorism och extremism ska bekämpas och bekämpas bäst genom öppenhet, solidaritet och demokratiska värderingar. Nu mer än någonsin måste vi stå upp för det öppna samhället.
Fru talman! Jag går nu över till betänkandet. Denna debatt är mandatperiodens första budgetdebatt. Vi har i dag fått höra hur fel alliansregeringen gjorde förra mandatperioden och om felprioriteringar i denna budget. Ja, det är väl bra att kunna säga att oppositionen är överens om någonting. De rödgröna var verkligen inte överens när det kom till rättsväsendets område. Sju ynka rader bestod deras rättspolitik av. Dessutom speglas i dagens debatt inte den bild som under förra mandatperioden målades upp av oppositionen. Låt mig göra en återblick:
Förra mandatperioden sattes den ekonomiska politiken, som alla vet, under hård prövning. Hela världens ekonomi var i gungning. Det drabbade också oss här i Sverige. Ändå satsade alliansregeringen på rättsväsendet som har varit och är ett av våra högst prioriterade områden. Det tillfördes nya resurser – sammantaget mer än vad som i modern tid satsats på rättsväsendet och detta, som sagt, under en ekonomisk kris.
Förra mandatperioden lade Socialdemokraterna fram skuggbudgetar där rättsväsendet fick mindre pengar. Hur tänker ni? Hur kan fler brott klaras upp när antalet poliser och domare minskar? Hur blir vardagen för kvinnor och män säkrare av att brottmål skjuts upp alternativt skrivs av?
Under förra mandatperioden satsade Miljöpartiet på både det ena och det andra i sina budgetar, och ska man försöka tyda någon satsning som varit bestående från år till år har det varit på just kriminalvården. Vad de ville göra var dock inte helt klart.
När det gäller Vänstern var de redan under förra mandatperioden emot Alliansens polissatsningar. Jag kan inte göra annat än undra även när det gäller dem: Hur kan fler brott klaras upp om antalet poliser minskar? Menar Vänsterpartiet att tillräckligt många brott, eller kanske för många brott, i dag klaras upp?
Fru talman! Nog av återblick och dags att blicka framåt. När Alliansen nu gör en storsatsning i budgeten på rättsväsendet kommer oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, i stället fram till den gemensamma slutsatsen att polisen får för mycket resurser. En viktig förutsättning för att våra rättsvårdande myndigheter ska göra ett bra jobb är att de har tillräckligt med pengar och att det finns en långsiktighet i satsningarna.
På Morgan Johansson lät det som att vi har bestämt hur budgeten för all framtid ska se ut. Det stämmer inte. Inför utformningen av varje budget är det viktigt att man tar reda på vilka effekter tidigare satsningar har fått.
I budgetdebatterna är det också självklart att prata lite om siffror. Det är nödvändigt att vi fortsätter att satsa på hela rättskedjan. Det gör Alliansen genom att öka anslagen för 2011 till polisorganisationen med 400 miljoner, till åklagarväsendet med 40 miljoner, till Ekobrottsmyndigheten med 5 miljoner och till Sveriges domstolar med 100 miljoner. Kriminalvården får också ytterligare 100 miljoner.
Oppositionens neddragningar på polisen kan jämföras med de 40 miljoner extra som vi har satsat på polisens arbete mot människohandel och de 120 miljoner som polisen har fått för att kunna satsa på kampen mot den organiserade brottsligheten. Minskningen är alltså betydande. En neddragning om 150 miljoner på polisens verksamhet motsvarar en minskning med ungefär 200 poliser.
Det är viktigt att man betonar hela rättskedjan. Om polisens resurser ökar blir det fler förundersökningar, och det kräver att åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården också får resursökningar. Det är därför bra att alliansen förstärker hela rättskedjan. Det är viktigt att människor känner förtroende för rättsväsendet.
Rättskedjan ska präglas av effektivitet och klokt resursutnyttjande. En satsning inom ett område påverkar som sagt de andra delarna av kedjan. Men det krävs också ett samarbete med andra delar av samhället.
Nu är det viktigt att det blir fokus på struktur, effektivitet och arbetssätt inom rättsväsendet, inte enbart på resurser.
Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett vem man är eller var man bor. Fler poliser är en viktig åtgärd för att vända utvecklingen i brottsbelastade områden. En förutsättning för att brottsligheten ska minska är en nära samverkan inom rättsväsendet mellan de olika rättsvårdande myndigheterna, socialtjänst och andra huvudmän. Särskilt fokus kommer även fortsättningsvis att riktas mot mäns våld mot kvinnor, ungdomsbrottslighet samt grov organiserad brottslighet.
Vi kristdemokrater står för trygghet i de små gemenskaperna men också för en trygghet på gator och torg. Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kräver en synlig och närvarande polis. Det behövs fler poliser i yttre tjänst.
Ett grundläggande problem i brottsutredningarna har varit polisens trängda arbetssituation och resursbrister, men också arbetssätt och organisation har behövt ses över. Det har vi varit tydliga med. Vi har också varit tydliga med att brottsoffers bemötande måste förbättras.
Domstolarna arbetar genom snabb och effektiv handläggning och håller hög kvalitet i dömandet. Domstolarna måste vara tillgängliga och inom rimlig tid lösa tvister och utdöma straff. I dag kan det ta upp till två eller tre år innan ett brott som begåtts kommer upp i domstol. Hur mycket minns ett vittne efter två år, och hur mår ett brottsoffer som aldrig får ett avslut?
Alliansen satsade resurser på kriminalvården, och gjorde så redan under förra mandatperioden, för att få en bättre kriminalvård. Kriminalvårdens fokus ligger på att minska återfallen. En viktig del i detta arbete är att bygga upp en verksamhet som kan hjälpa de intagna att bryta destruktiva mönster som leder till kriminalitet.
Vad gäller kriminalvården i Alliansens politik är fokus på behandling och rehabilitering samt att frigivning ska förberedas. Personliga planer för de intagna är en viktig komponent. Och vi vill att kriminalvården ska vara human, effektiv och säker.
Kristdemokraterna vill ha en kriminalvård för alla. Med det menar vi att kriminalvården ska inrikta sin verksamhet på att hjälpa alla dem som kommer dit. Behandlingar måste utformas individuellt så att människor med svåra problem kan ta till sig av den vård som de ges möjlighet till. Med en kriminalvård för alla menar vi dessutom att hela samhället har nytta av en välfungerande kriminalvård. Om kriminalvården lyckas att hjälpa de intagna till ett bättre liv bidrar det till att minska brottsligheten i framtiden. Antalet brottsoffer krymper och Sverige blir lite tryggare.
Fru talman! Vad är det då som har gått fel när en ung människa i början av sitt liv utsätter en annan ung människa för ett brott som kan leda till att bådas liv på ett eller annat sätt tar slut? Ungdomsvåldet har inte ökat, men det har inte heller minskat. Däremot ser vi att ungdomsvåldet har blivit grövre de senaste åren. Detta bör vi ta fasta på. Det gäller att man bryter den onda cirkeln så fort som möjligt. Problem ska inte lösas med slagsmål ute på skolgårdar eller ute på stan utan uppmärksammas tidigare av vuxenvärlden som ska ge stöd och sätta gränser. Det är vi vuxna som måste vara vägledande och sätta gränser och säga vad som är rätt och fel.
Om barn och unga hamnar fel är det viktigt med snabba reaktioner från föräldrar, skola, socialtjänst och polis. Det är den viktigaste åtgärden för att bryta en olycklig spiral som leder till grövre brottslighet ju längre tiden går. Därför markerar vi i Alliansen nu så tydligt att vi vill prioritera kampen mot ungdomsbrottsligheten. Allianspartierna är överens om att det behövs kraftfulla satsningar på rättsväsendet för att möta den våg av brottslighet som leder till att människor känner sig alltmer otrygga i sin vardag.
Jag ska vara ärlig och säga att allt är långtifrån frid och fröjd i hela rättsväsendet. Det finns mycket kvar att göra. Jag ser fram emot att ta itu med en hel del av de problem som vi löser genom de propositioner som nu håller på att förberedas och som kommer att komma till riksdagen de närmaste fyra åren.
Det finns ett antal motioner och reservationer från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i betänkandet. De handlar om olika brott som bör prioriteras. Det handlar om sexualbrott mot barn, våldsbrott, övergrepp mot barn, människohandel, narkotikabrott, hatbrott, alkoholrelaterade brott och våldtäktsbrott. Jag yrkar avslag på dessa motioner och reservationer. Det beror inte på att det inte är viktiga frågor, utan att man antingen slår in en öppen dörr eller att ett arbete redan pågår i någon form.
Jag yrkar bifall till reservation 1 och i övrigt till utskottets förslag till beslut. Avslutningsvis önskar jag en god jul.

(Applåder)
Anf. 42 KENT EKEROTH (SD) replik:
Fru talman! Sverigedemokraterna stöder inte förslaget från S, V och MP om att flytta pengar från polisen till kriminalvården. Jag är ändå lite intresserad av att få höra svaret på följande fråga. Det var din allianskollega som tidigare var inne på det här lite mer.

Alliansen är stolt över att man har fått 20 000 poliser till, och det är väldigt bra, för därmed grips fler brottslingar och fler blir lagförda för brott. Då undrar jag: Borde inte det ge större behov inom kriminalvården? Det kan jag tycka att det borde göra om fler brottslingar grips. Ändå verkar det som att kriminalvårdens underskott och kommande underskott, att döma av tidigare diskussion, beror på att man varit oansvarig och inte följt budgeten. Om polisen har gripit fler brottslingar med hjälp av de extra resurser som de har fått, kan det vara så att kriminalvården de facto behöver mer resurser för att klara av de nya åtaganden som man har fått genom polisen. Då undrar jag om det inte är rimligt att kriminalvården får mer resurser. Vi i Sverigedemokraterna lade i vår budgetmotion närmare en halv miljard till kriminalvården för detta syfte.
Sedan noterar jag bara, återigen, att det verkar vara viktigare att inte förolämpa islam, när det gäller terrordådet i Stockholm, än att adressera problemet på ett tydligt sätt, att det har att göra med en ideologi, en dödskult i vissa fall, som uppmanar till sådana här beteenden. Jag tycker att det är beklagligt att man väljer att prioritera att gå in för att inte förolämpa någon i stället för att adressera de riktiga problemen.
Anf. 43 CAROLINE SZYBER (KD) replik:
Fru talman! Jag förstod inte riktigt om Sverigedemokraterna reviderat sin syn och helt plötsligt vill satsa mer på polisen för att de inte fått igenom sin invandringspolitik. Men Kent Ekeroth kanske kan svara på det i nästa replik, för jag har inte riktigt förstått det.
När det gäller Kriminalvården har vi satsat väldigt mycket på att minska antalet återfallsbrott, och det har också gett resultat. Det har skett genom individuella planer och en bättre utslussning. Det har också lett till färre återfallsbrott. På så sätt går antalet ned.
Vi för en nära dialog med Kriminalvården, och håller de sig inte inom sin budget kan man inte fortsätta att pumpa in mer pengar. Vi kan titta på Försvarsmakten eller åklagarväsendet och se att när Ekonomistyrningsverket ser över verksamheten leder det ofta till att man ändrar ganska mycket och kan hålla sig inom ramarna.
Vi följer detta, och är det någon fas som vi framför allt har följt är det hur det ser ut i domstolarna och hur det ser ut med resurserna till åklagarna. Sedan leder detta självfallet längre, men vi har inte sett att det har lett till så många fler intagna.
Med tanke på att er invandringspolitik inte kommer att gå igenom vill jag fråga: Tror ni på riktigt att de 442 miljoner mer som vill anslå till Kriminalvården räcker? Det kan låta som väldigt mycket pengar, men jag tvivlar med tanke på att ni inte vill ha villkorsfrigivningar samtidigt som ni vill ha fler livstidsstraff. Det låter kanske som mycket pengar, men det är inte det om man ska låta varenda en sitta kvar för alltid.
Anf. 44 KENT EKEROTH (SD) replik:
Fru talman! Jag tolkar det så att ni tror att en minskad risk för återfall i brott skulle motivera att Kriminalvården inte behöver mer pengar trots att ni med era egna ord har gjort den största satsningen i mannaminne på polisen. Jag har lite svårt att se att den här fantastiska satsningen på att förhindra återfall skulle motivera att Kriminalvården inte behöver mer pengar.
Nej, vi reviderar inte vår tidigare ståndpunkt. Vi kommer att hålla fast vid att lägga ned våra röster i omröstningen senare eftersom vi inte har fått igenom en minskning av invandringen, såsom jag tidigare anförde.
Jag fick ingen kommentar till detta med islam och om att adressera problemet tydligt, men det får väl gå.
När det gäller detta att man skulle kunna effektivisera Kriminalvården, precis som alla andra myndigheter, tror jag att det finns effektiviseringsmöjligheter inom alla myndigheter i Sverige. Men av den föredragning vi fick i utskottet framgick det att man hade en beläggning på 98 procent i vissa häkten. Det verkar inte helt orimligt att det finns behov inom Kriminalvården som bör åtgärdas och som säkert har att göra med de extra resurser till polisen som har tillkommit på senare tid. Det verkar inte helt orimligt att så skulle vara fallet.
Jag tror att det var någon fråga från dig som jag glömde bort, men den får vi ta en annan gång i så fall.
Anf. 45 CAROLINE SZYBER (KD) replik:
Fru talman! Vi ser också polisen som en väldigt viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Satsar man på polisen kan det också leda till en minskad brottslighet. Vi står fast vid att med de satsningar som vi har gjort nu ser man hela rättskedjan. Vi är beredda att revidera detta även om det är en långsiktig satsning.
Vi fokuserar på att motverka återfallsbrott, och vi har den människosynen att vi tycker att alla har rätt till en andra chans. Det ska utdömas ett straff för brottsoffrets och för gärningsmannens skull. Där är vi överens, men sedan tycker vi att alla har rätt till en andra chans och att man inte ska dömas för resten av livet. I er retorik låter det som om ni tycker att är man en gång brottsling är man det för alltid. Det tycker jag är väldigt speciellt.
Den människosynen visar ni också när ni försöker plocka politiska poäng på en väldigt tragisk händelse som har skett i centrala Stockholm. Den kunde ha lett till en mycket värre situation med fler dödsoffer än vad som nu var fallet.
Vi säger att man måste se varje gärningsman och varje händelse för sig. Att man har gjort någonting i en religions namn behöver inte betyda att religionen i sig uppmanar till det eller vill att det ska vara resultatet.
Jag håller med Lena Olsson i det hon sade tidigare. Det är väldigt viktigt att vi inte talar om vi och de. De stora världsreligioner som vi har i världen har mer med varandra att göra än vad ni ibland försöker göra gällande. Ibland underbygger ni en konflikt som faktiskt inte finns.
Var social, dela med dig!

, ,