Större trygghet – små steg i rätt riktning

Jag var väldigt glad läsa folk känner större trygghet i Sverige enligt Den Nationella trygghetsundersökningen. Denna är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. På uppdrag av regeringen har undersökningen genomförts av Brottsförebyggande rådet sedan år 2006. Fokus i studien är får svar på hur de utfrågade upplever utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Läs hela rapporten på Brå:s hemsida och på denna länk finns rapport.

  • 24% av befolkningen utsattes för något brott 2009, vanligast var cykelstöld.
  • Drygt 2% utsattes för misshandel, och antalet är relativt oförändrat sedan 2006.
  • Personer som utsatts för brott har lägre förtroende för rättsväsendet.
  • 57% av dem som anmält ett brott har positiva erfarenheter av polisen.
  • 28% är oroliga för att någon närstående ska drabbas av brott

Förtroendet för rättsväsendet har ökat från 54 till 61 procent sedan mätningarna började. Den myndighet som flest har förtroende för är Polisen, 62 procent 2010 jämfört med 55 procent 2006. Kriminalvården är den myndighet där förtroendet ökat mest, 42 procent 2010 mot 29 procent 2006.

Dock visar rapporten att visa grupper känner sig otryggare och har lägre förtroende för rättsväsendet och där måste vi göra mer. Av dem som är födda utomlands uppger 24 procent att de känner sig otrygga, medan samma siffra för personer med svensk bakgrund är 13 procent. Men utvecklingen går åt rätt håll. Färre invandrare känner sig otrygga i dag än för fem år sedan då 33 procent uppgav samma sak.

Justitieministern skriver idag på Brännpunkt : ”Under de senaste åren har regeringen genomfört den mest omfattande satsningen på rättsväsendet i modern tid. Hela rättsväsendet har förstärkts, från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård. Varje år har det tillförts miljardbelopp och Sverige har i dag fler poliser och åklagare än någonsin tidigare. Glädjande nog ger satsningen resultat.”

Det finns dock skillnader i trygghet mellan våra län som inte lika självklart kan förklaras med olika grundförutsättningar. I vissa län är det dubbelt så stor andel som känner sig otrygga som i andra. Genom Trygghetsundersökningen har polismyndigheterna en möjlighet att få en uppfattning om hur tryggheten ser ut och utvecklas i det egna länet. Har polismyndigheterna olika arbetssätt som kan förklara skillnaderna? Är vissa polismyndigheter bättre på att berätta om sitt brottsförebyggande arbete? Genom att polismyndigheterna tar tillvara på varandras både framgångar och mindre lyckade satsningar kan vi få bättre valuta för de medel som avsätts till rättsväsendet. Jag förväntar mig att denna möjlighet utnyttjas.”

Var social, dela med dig!

,