Fru talman! Tilltron till rättssamhället bygger på att människor kan förlita sig på en rättvis rättstillämpning och en effektiv brottsbekämpning. Ett rättssamhälle kräver fungerande domstolar. Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet för varje svensk medborgare lika väl som att den som är anklagad för brott ska betraktas som oskyldig intill dess att hans skuld lagligen fastställts.
Eftersom det är ofullkomliga människor inblandade i den dömande verksamheten kan naturligtvis fel begås som drabbar enskilda mycket hårt. En felaktigt dömd person har i dag mycket svårt att få sin sak prövad och få resning. Därför borde ett fristående resningsinstitut inrättas som kan granska tveksamma domar inte bara i detaljer utan som helhet. Sådana institut finns redan i flera andra länder. Det har lagts fram ett antal motioner om detta. För närvarande sker ett arbete i Regeringskansliet. Jag och Kristdemokraterna ser fram emot att detta arbete ska presenteras.
Fru talman! Principen om den enskildes tillgång till rättssystemet, också känt som access to justice, är en av de grundläggande funktionerna i en rättsstat. Regeringen gav 2004 ett uppdrag åt Domstolsverket att utvärdera rättshjälpslagen. Syftet med utvärderingen var att skapa ett underlag för ställningstagande till eventuella förändringar av rättshjälpssystemet. Domstolsverket kom 2009 med några förslag, och de bereds nu inom Regeringskansliet. Jag tycker att det är ett viktigt arbete och vill inte att det ska stressas fram. Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp om rättshjälpsreglerna framgent så att man tydligt kan garantera principen om allas likhet inför lagen och att den respekteras fullt ut så att alla medborgare har samma rättigheter oavsett ekonomisk situation.
Under juristlinjen hade vi studenter ofta diskussioner om rättsväsendet och en fråga som ofta kom upp var just nämndemannasystemet där det fanns en stor skepsis bland mina kursare. Jag kan erkänna att jag än i dag kan vara lite skeptisk.
Det har först och främst handlat om att nämndemännen inte har speglat befolkningen. Såsom flera har varit inne på här tidigare i dag har det varit ett känt problem att åldersfördelningen inte helt och hållet har fungerat.
I tingsrätt i dag dömer i dag tre lekmän tillsammans med en domare. Om de tre nämndemännen inte är överens med en domare kan de ändå fria eller fälla. Fokus med nämndemannasystemet är att få in mannen eller kvinnan på gatan och ett medborgarperspektiv i domstolsprocesserna. En rättsstat angår alla, och alla bör vara beredda att bidra. Det är angeläget att nämndemännen representerar hela befolkningen. Så är det inte i dag. Det bör också vara en självklarhet att nämndemän finns av båda kön i rätten när till exempel mål om våldtäkt, sexuella övergrepp och vårdnadstvister ska avgöras.
Förra våren presenterade Kristdemokraterna en tanke om att införa domstolsplikt för alla. Det skulle innebära att alla medborgare någon gång under sin livstid skulle bli kallade som nämndemän. Vilka personer som skulle tjänstgöra som nämndemän under en begränsad tid, kanske en tvåårsperiod, skulle ske via lottning. Det systemet finns på olika sätt i olika länder. Det skulle leda till att en betydligt större del av svenskarna får kunskap och insyn i rättskipning och hur rättssamhället fungerar.
Jag gillar tanken att alla röstberättigade borde ingå i denna grupp och att alla skulle kallas som nämndemän. På så sätt skulle vi säkerställa att alla i befolkningen speglas och inte bara de som nominerats av partierna, som vi nämnt här tidigare i dag. Att nämndemännen skulle spela befolkningen i det stora hela och öka kunskapen är något som också kan leda till att fördomarna kanske skulle minska.
Det finns väldigt mycket olika idéer. Man får i det arbete som nu sker inom Regeringskansliet ta allt detta i beaktande. Jag fram emot att det senare presenteras. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
Även Maria Abrahamsson tog upp nämndemännen och Morgan Johansson skrev intressant artikel. Debatten har fortsätt för fullt i DN.
