Svensk asylpolitik

För några veckor sedan bjöd RFSL och jag på IDAHO, International Day Against Homophobia, in till ett seminarium om svensk asylpolitik. ”En fristad för människor som flyr undan förföljelse och förtryck”

I regeringsförklaringen i höstas deklarerade Fredrik Reinfeldt att Sverige skulle vara en ”fristad för människor som flyr undan förföljelse och förtryck” med en ”human, rättssäker och ordnad asylpolitik”. I mars i år gjorde så regeringen en ramöverenskommelse med Miljöpartiet om migrationspolitik. I överenskommelsen återkom regeringsförklaringens formuleringar.

Vad innebär dessa utfästelser i praktiken, för till exempel kvinnor och hbt-personer? Vad handlar kritiken av Migrationsverkets och domstolarnas tillämpning av lagen om? Borde kanske lagtexten skrivas om för att förtydliga lagstiftarens syfte? Finns det andra åtgärder som borde vidtas från politiskt håll. Detta var frågor som berördes på seminariet. Särskilt uppmärksammades situationen för asylsökande hbt-personer och kvinnor.

Det var en bra panel bestående av Maria Bexelius, konsult inom mänskliga rättigheter, genus och asyl, Stig-Åke Petersson, flyktinghandläggare RFSL och Trifa Shakely, Ain´t I A Woman-kampanjen. Jag lade i höstas en motion och seminarier var en uppföljning för att se hur Alliansregeringen jobbar med dessa frågor.

Flera partier tydligare börjat respektera att HBT-flyktingar faktiskt kan ha rätt att få asyl och att det är fel att kräva att folk ska leva dolt. Det gjorde att alla riksdagspartier enades 2006 om att ge de som blir förföljda p.g.a. sexuell läggning och kön möjlighet att få asyl enligt Genevekonventionen. Riksdagen förtydligade att även transpersoner bör kunna få asyl p.g.a kön, alltså att man ska kunna tolka kön både biologiskt och socialt.

Trots ändringen av utlänningslagen har Migrationsverket och migrationsdomstolarna också fortsatt att utvisa homosexuella personer till länder som t.ex. Iran, en tillämpning som avviker från riksdagens intentioner.

Ain’t I a Woman – kampanjen för papperslösa kvinnors rätt till skydd lyfte sina krav

* Kvinnofridslagen överordnas utlänningslagen. Detta skulle leda till att alla kvinnors rätt till skydd står över hot om avvisning.

* Utlänningslagen förtydligas för att garantera en rättslig praxis där kvinnors asylskäl i sig betraktas som tillräcklig grund för att leda till permanent uppehållstillstånd vid asylprövning. Exempelvis vid flykt undan våld utfört av militär, undan tvångsgifte eller könsstympning.

*Papperslösa kvinnor som medverkar i brottsutredning ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökning eller domstolsprocess pågår.

Det som också framkom tydligt på seminariet var att det är dags att vi bestämmer oss; antingen så är lagen otillräckligt och då får den göras om eller så är Migrationsverket och Migrationsdomstolen tolkning för snäv och då måste lagen göras om – alla kan inte skylla på varandra. Fokus är att riksdagen måste få en praxis där folk får skydd. Idag är det lite som ett lotteri och så får det inte gå till när det gäller människor. Ingen dom finns från överdomstolen som rör HTB-personer. Förföljelsebegreppet måste ses över, då det finns tyliga bedömningsbrister.

Var social, dela med dig!

, ,