Jag har varit uppe och debatterat för mina motioner bland annat valobservatörer vid alla val:
Jag belyste min erfarenhet som valobservatör i Vitryssland och vikten av att vi finns på plats för att stå upp för demokrati och en demokratiprocess. Även i Sverige har vi haft problem och demokratin kan alltid stärkas.
Sedan länge har vi inom den svenska statsförvaltningen haft principen att regeringen eller en enskild minister inte får detaljstyra myndigheternas arbete. Så kallat ministerstyre får inte förekomma. Denna princip uppstod emellertid innan det demokratiska genombrottet i vårt land. I de flesta andra demokratiska länder är ministerstyre det normala.
Man kan säga att det idag finns en informell styrning av myndigheterna genom den dialog som departementen har med myndigheterna. Det vore önskvärt att detta blev mer formaliserat, för att tydliggöra var ansvaret egentligen ligger.
I takt med att demokratin vuxit fram har kraven på transparens i den offentliga förvaltningen ökat. Medborgaren har ett legitimt intresse av att veta vem som är ytterst ansvarig för ett beslut – vem som utövar den offentliga makten – och att utkräva ansvar i demokratisk ordning. I dagens internationaliserade samhälle förväntas det ofta att även svenska ministrar har det mandat som deras kollegor i andra länder har.
Sedan är jag glad att partistyrelsen bifall min motion om frivillig kandidatur.
I samband med det senaste allmänna valet i Sverige aktualiserades problematiken med den så kallade fria nomineringsrätten. Ett antal medborgare fann sig plötsligt vara kandidater – och i vissa fall invalda – för partier som de inte alls sympatiserade med.
En demokratisk grundprincip bör vara att allt deltagande i allmänna val och tillträde till förtroendeposter sker på frivillig grund. Den svenska vallagen är helt enkelt oförsvarlig och Kristdemokraterna bör aktivt verka för att den ändras.
Demokratin sprider sig på jorden, vilket är glädjande. Samtidigt hotas demokratin på olika håll. Många länder lever i ett mellantillstånd där utvecklingen är oviss. En svartvit indelning i demokratiska och odemokratiska stater låter sig inte enkelt göras. Det finns därför ett behov av att vårda och stärka demokratin överallt, även i Sverige.
