Gränsdragningsproblem – vad gäller när något är oreglerat?

I Uppdrag Granskning onsdagen 23 november visades ett inslag om ”Magnus” som under tio års tid var informatör hos polisen. Under 7 av åren var han hemlig infiltratör. Jag har träffat Magnus och jag blev otroligt berörd av hans historia. Det kändes som att det jag fick berättat för mig omöjligt kunde vara en berättelse om en person i Sverige idag. Det kändes snarare som att det var storyn från en film med ett olyckligt slut. Informatörsverksamhet talas det inte mycket om men historien med Magnus visar, bland mycket annat att vi måste prata mer om det. Det är oerhört komplexa frågor men ska vi på något sätt kunna förbättra situationen måste vi kunna diskutera två saker.

För det första: Ska polisen kunna använda sig av den här typen av verksamhet. Om svaret på den frågan är ja måste vi också kunna diskutera hur den ska se ut. Det handlar då om frågeställningar som i vilken typ av fall det kan vara aktuellt men det handlar också i allra högsta grad om situationen för den enskilde och dennes nära och kära.

Informatörer är från polisen fristående uppgiftslämnare. De används i syfte att få upplysningar såväl i underrättelsearbete som under förundersökning. Skillnaden i förhållande till infiltration är bland annat att en informatör inte på något sätt är underställd polisen. De kontakter som informatörer har med polisen kan variera kraftigt. Det kan röra sig om alltifrån helt tillfälliga kontakter till fall där polisen bygger upp en relation med informatören som lämnar upplysningar under lång tid. Dessa kontakter är mycket viktiga i polisutredningar. En förutsättning för att en person ska vara villig att informera polisen är att dennes säkerhet kan garanteras. I dag finns dock en möjlighet att under en förundersökning respektive rättegång få reda på informatörernas identiteter. Informatörer måste kunna skyddas.

Polisen använder i dag utan uttryckligt lagstöd provokativa åtgärder av olika slag. Det brukar sägas att bevisprovokation är en tillåten metod medan brottsprovokation är förbjuden. Det råder emellertid en osäkerhet om vad som ska betecknas som bevis- respektive brottsprovokation. Detta område måste lagregleras.

Inför valet 2006 lovade Alliansen att arbeta med detta. I en rapport skrev vi följande om infiltration: Reglerna kring infiltration är fortfarande inte fastställda. Det är nödvändigt att så sker för att polisens arbete på detta område ska vara effektivt.

Om informatörer skrev vi om vikten av att informatörer måste kunna skyddas och om brottsprovokation att det behöver lagregleras vad som är brottsprovokation och vad som är bevisprovokation. Kristdemokraterna har som parti varit aktivt i det här frågorna och i en motion från 2005/06 driver vi just dessa krav. Läs här.

Regeringen har sedan arbetat med detta och det finns två utredningar som tar upp de här frågorna. Framförallt  är det ”Polismetodutredningen” som presenterade sitt slutbetänkande ”Särskilda Spaningsmetoder” som kom i slutet av 2010. Dels är det också ”Insynsutredningen” som presenterade sitt slutbetänkande i mars 2010.

Polismetodutredningen har gått ut på remiss och departementet håller nu på att analysera dem. Det är uppenbart att detta är mycket komplexa frågor som definitivt inte löses enkelt. Då är jag övertygad om att vi redan hade sett ett förslag. Jag är dock glad över att regeringen hela tiden har tagit de här frågorna på allvar och jag hoppas och tror att vi kommer få fram ett förslag på en mer tydlig lagstiftning den här mandatperioden. Det är möjligt flera utredningar kan behövas för att få ett system som fungerar och vissa delar är komplexa och behöver kartläggas och utredas. Jag är personligen av den uppfattningen att den här typen av verksamhet kan behöva användas. Men, och det är viktigt att betona, det ska ske vid mycket grova brott och där alla andra möjligheter är uttömda. Försiktighet måste vara ett ledord när vi utformar lagstiftningen. Det är dock uppenbart att det finns viktiga frågetecken idag som jag tar för givet att polisen arbetar med. Det är min andra fråga och den handlar om frågor kring rekrytering och hur man tar hand om dem som får den här typen av uppdrag. Den här typen av frågor är inte enbart beroende av hur lagstiftningen ser ut.

Jag i Uppdrag granskning, se här.

I våras var jag med och kommenterar skyddet för informatörer som hjälper tull och polis i TV4 nyheterna. Se inslaget här.

Var social, dela med dig!
,