Idag släpper jag en rapport om hur vi bekämpar gängkriminalitet. Fokus unga gäng och tunga gäng, några av förslagen presenterar jag på Brännpunkt. De senaste åren har vi i Sverige sett hur nya typer av kriminella gäng vuxit fram. Begreppet gatugäng används ofta för att beteckna denna typ av gäng, ett löst sammansatt nätverk som uppstår i områden med stora sociala problem. Gatugängen inriktar sin rekrytering mot ungdomar och barn. För att bemöta denna nya hotbild behövs en ny politik med ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar och deras uppväxtmiljö, såväl som en offensiv kriminalpolitik.
Gängkriminaliteten är idag fullt utvecklad i de flesta större städer i Sverige. Mord, grova rån och skjutningar på öppen gatan har blivit vanliga inslag i nyhetsrapporteringen, nu senast de brutala rånen i Täby och Södertälje.
I delar av Malmö, Stockholm, Södertälje och Göteborg är det under perioder svårt för polis, ambulans, brandtjänst och lokaltrafik att utföra sitt arbete på grund av angrepp från ungdomsgäng. Enbart i Rinkeby och Tensta var det våldsamt upplopp vid minst sju tillfället under 2012. Skadegörelse, hot och våld skapar rädsla, otrygghet och vantrivsel.
Utpressningsbrotten ökar kraftigt, liksom illegal indrivning och inkassoverksamhet, visar uppgifter från Brå. Vissa gäng ägnar sig åt en brutal form av brottslighet i syfte att skrämmas, där utpressning mot företagare är ett vanligt inslag.
De kriminella ungdomsgängen är en inkörsport till grövre brottslighet. Inte sällan utnyttjas de unga som underhuggare till de äldre i etablerade kriminella nätverk. Enligt en statlig utredning är omkring 5 000 svenska ungdomar i riskzonen att bli värvade till kriminella nätverk och rekryteringen till gängen tenderar att gå neråt i åldrarna.
För att förebygga att unga söker sig till gäng behöver vi satsa på stöd till familjer, stärka skolan, motverka utanförskap och öka möjligheterna för unga att få jobb. Men det behövs samtidigt fler och mer kraftfulla insatser för att slå tillbaka mot de kriminella gängen. Idag presenterar Kristdemokraterna en rapport med förslag på åtgärder för att bättre bekämpa gängkriminaliteten.
Alliansregeringen har gjort viktiga insatser – fler närvarande och synliga poliser, vilket ger ökad trygghet hos omgivningen, skärpta straff för allvarliga våldsbrott och sociala insatsgrupper. En annan åtgärd, Kristdemokraterna länge arbetat för i är att även brott begångna av barn under 15 år utreds i större utsträckning.
Men det kvarstår problem. Att bura in nyckelpersonerna i de kriminella nätverken är av största betydelse för att luckra upp gängen och störa ut deras verksamhet. I det perspektivet är det djupt problematiskt att antalet dömda för övergrepp i rättssak mer än fördubblats sedan 2000-talets början, enligt siffror från BRÅ. Totalt är det drygt trehundra personer som dömts för övergrepp i rättssak, av vilka cirka 20 procent är unga gärningsmän i åldrarna 15–17 år, majoriteten är i åldrarna 15–29 år. Under 2011 fick 2 200 rättegångar ställas in på grund av att vittnena eller den åtalade inte dykt upp. Hot mot vittnen är en förklaring till detta.
För att öka skyddet för vittnen vill Kristdemokraterna att möjligheten att vittna anonymt i vissa specifika fall prövas i Sverige, exempelvis när hot från gäng föreligger. En sådan ordning kan bland annat underlätta för tidigare gängmedlemmar att vittna.
Anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för de åtalade. Användningen av anonyma vittnen ska vara en exceptionell åtgärd och prövas mycket noggrant, vilket är fallet i Norge och Danmark, där denna möjlighet finns.
Ytterligare ett problem är att antalet incidenter ökar i domstolarna. Som exempel kan nämnas när Malmö tingsrätt för några år sedan under fyra dagar genomförde säkerhetskontroller och beslagtog närmare 100 farliga föremål. En rapport från Domstolsverket anger att antalet hot mot anställda fördubblades mellan 2009 och 2010. Det är en grundförutsättning för rättssäkerheten att domstolarna är, och uppfattas som, en trygg miljö.
För att vittnen inte ska hängas ut eller hotas är det angeläget att utvidga fotograferingsförbudet till att inte bara gälla i rättssalen utan även i domstolens väntrum. Idag har var och varannan person en kamera i sin mobiltelefon. Bilder på vittnen kan på ett ögonblick spridas i kriminella nätverk. Därmed ökar risken för att vittnen utsätts för exempelvis hot och utpressning.
För att motverka att ej straffmyndiga personer under 15 år utnyttjas av kriminella gäng för att utföra brott måste samhällets reaktioner när unga begår brott bli tydligare och kraftfullare.
Vi föreslår vidare att fler poliser ska vara synliga i områden med hög brottslighet och i områden med aktiva kriminella gäng. Forskning visar att ökad direkt patrullering i områden med hög brottslighet fungerar brottsförebyggande. Till varje skola bör det vara knuten en särskilt utnämnd polis, som ska lära känna elever och personal, och som dessa ska kunna vända sig till om de upplever sig utsatta för brott. Att stötta och skydda avhoppare är också angeläget. Vi föreslår därför ökat stöd till avhopparjourer.
Läs hela artikeln här.
