Idag skriver jag med Acko Ankarberg och Roland Utbult på DN Debatt. Jag har längre irriterat mig på alla dessa listor ”så mycket tjänar dina grannar”, ”rikaste paret där du bor”. Jag tycker om öppenhet men när uppgifter bara användas för att tidningar ska kunna sälja lösnummer. När jag läser att myndigheter säljer vidare mina uppgifter, när jag läser att företag som Ratsit lägger ut uppgifter på kvinnor som bor i skyddade boenden då måste vi diskutera hur öppen ska öppenheten vara.
*********************************************************************
Varje år tjänar Transportstyrelsen närmare 30 miljoner på att sälja uppgifter om oss. Persondata har blivit en handelsvara och vår rätt att vara privat är hotad. Det är dags att grundlagsskydda den personliga integriteten, skriver ledande kristdemokrater.
Enligt Datainspektionen finns i dag varje svensk medborgare registrerad i ett hundratal register och databaser. Uppgifter som till exempel inkomst, civilstånd, betyg och bostadsort finns lagrade, och omfattas av offentlighetsprincipen och därmed kan informationen lämnas ut till den som frågar.
Offentlighetsprincipen är en central grundsten i vårt demokratiska samhälle. Dess ursprungliga syfte är att möjliggöra en granskning av makten. Under de senaste dagarna har det diskuterats hur långtgående den egentligen är.
Var går gränsen för att lämna ut uppgifter och att systematiskt sälja dem vidare? Är det okej att myndigheter säljer vidare uppgifter utan en persons vetskap eller godkännande – uppgifter som myndigheter har rätt att samla in mot personens vilja? Många frågor, som alla har sin grund i den personliga integriteten och om, eller rättare sagt när, den kränks.
När det kommer till hanteringen av personuppgifter har staten en stark maktposition gentemot den enskilde – en makt som måste tillämpas med försiktighet och respekt för den personliga integriteten. Kristdemokraterna anser att vi i dag ser en alltför omfattande ändamålsglidning av personuppgifter, alltså att de används för andra ändamål än de inhämtades för.
Persondata är inte ett dött objekt som kan behandlas som vilken handelsvara som helst, den är en del av det subjekt som är vår person. Kristdemokraterna vill därför bland annat införa följande åtgärder för att stärka den personliga integriteten:
• Grundlagsskydda integriteten. Genom att lyfta upp centrala inslag i integritetsskyddet på grundlagsnivå betonar lagstiftaren respekten för människovärdet och för varje människas rätt till självbestämmande. Kristdemokraterna vill att frågan om ytterligare förstärkning av integriteten i grundlag ska prövas vid nästa parlamentariska översyn av densamma.
Om någon har fått sin integritet kränkt på grund av att en myndighet sålt personuppgifter på oriktigt sätt, ska det finnas möjlighet att få ersättning och upprättelse genom skadestånd. Man ska inte behöva vända sig till Europadomstolen för att få detta prövat. Inför även noggranna regler för hur myndigheter lämnar ut uppgifter, även om de är offentliga.
• Lagrådsgranskning. Integritetsperspektivet måste beaktas tydligare i varje ny lagstiftningsprocess. Kristdemokraterna vill se att Lagrådet mer påtagligt granskar varje ny lagstiftning ur ett integritetsperspektiv, något som är angeläget inom ramen för dagens system när det saknas författningsdomstol.
• Utöka Datainspektionens befogenheter och resurser. Omvandla Datainspektionen till en Integritetsombudsman som en myndighet under riksdagen genom att utvidga Datainspektionens uppdrag till att omfatta integritetsfrågorna ur ett bredare perspektiv.
Integritetsombudsmannen ska ha insyn i myndigheters arbete och kunna vidta disciplinåtgärder och föra talan mot dem om de bryter mot bestämmelser som finns till för att skydda den personliga integriteten. Låt även Datainspektionen granska handeln med personuppgifter som många myndigheter ägnar sig åt.
• Registrera register. Utred konsekvenserna av ett eventuellt metaregister som ger varje medborgare information om vilka myndigheter som lagrar personuppgifter om honom eller henne.
• Ge tillbaka data. För att värna offentlighetsprincipens ursprungliga syfte, att granska makten, ska myndigheters tillgång till persondata vara tydligt motiverad och regleras i lag. Årligen bör varje myndighet redovisa på vilket sätt de använder register, hur dessa skyddas och vilka avvägningar som görs avseende den personliga integriteten i myndighetens arbete.
• Ångerknapp. Inför en rätt att få personlig information i företagsregister raderad, även bakåt i tiden, förutsatt att den inte gäller sådan information som är nödvändig för att fullgöra aktuella avtal och liknande, samt att kontaktuppgifter raderas inom en rimlig tid efter avslutad kundrelation.
Behovet att värna den personliga integriteten kommer med all sannolikhet inte att minska i framtiden. Personuppgifter är en representation av människans person och måste hanteras med försiktighet. Politiska beslut och åtgärder måste inte bara utvärderas var för sig ur integritetssynpunkt, utan också hur de bidrar till helhetssituationen för integriteten. Berörda människor måste få kännedom om omsättningen av sina personuppgifter.
Kristdemokraterna kräver att den personliga integriteten respekteras och prioriteras, långt mer än myndigheters rätt att sälja personuppgifter. Personuppgifter är inte vilken handelsvara som helst.
Läs hela artikeln här.
Update:
