Vapenexport och Ukraina

43 dagar kvar till EP-valet och det händer hel del i vår omvärld och har gjort så en tid.

Blev för några veckor sedan intervjuad i Dagens Seglora om vapenexport och Ukraina

Förra året exporterade Sverige krigsmateriel för nästan 12 miljarder kronor, till bland andra Saudiarabien, Bahrain och även till Ukraina. Totalt 40 procent av förra årets export gick till ickedemokratiska länder, uppger Svenska Freds. De senaste fyra åren har krigsmateriel för 3,4 miljarder kronor exporterats till den nu avsatte presidenten Viktor Janukovytjs regering.

Exportkontrollrådet är ansvarigt för att bistå Inspektionen för Strategiska produkter (ISP) med att uttolka de etiska riktlinjerna för svensk vapenexport, och är rådgivande när krigsmateriel ska exporteras till nya länder.

Caroline Szyber (kd)
Har ni i exportkontrollrådet gjort tillräckligt för att se till att svenska vapen inte används i konflikter som den i Kiev?

– Om vapnen använts i Kiev så är det djupt problematiskt och visar på vikten av att den nuvarande lagstiftningen ses över. En svår fråga är just den om hur avsändarländer ska agera när en regim vänder sig mot sina egna medborgare, säger Caroline Szyber (KD), som sitter i Exportkontrollrådet.

Men det är svårt för fredsorganisationerna att veta om några vapen egentligen har exporteras till Ukraina.

– Den informationen som ISP är skyldiga att ge är värdet på exporten och vilken kategori den tillhör, och de kategorierna är väldigt breda. De kan innehålla allt från en liten reservdel till ett granatgevär. Därför vore det bra om de redovisade tydligare vad det handlar om. De enda andra möjligheterna för att få reda på vilka vapen som har använts är om företagen själva går ut och berättar vad de har exporterat. Men det är ovanligt, säger Linda Åkerström, nedrustningsansvarig på Svenska Freds. Det andra sättet skulle vara att identifiera ett vapen på en film på plats.

Linda Åkerström, Svenska freds
Tycker ni att exportkontrollrådet och ISP brister i sin utövning?

– Det främsta problemet är hur regelverket för exporten är utformat. Det är breda principer och otydliga kriterier. Det finns heller inte angivet vilka principer som ska få förtur när regelverket ska tolkas. Därför finns det ett stort tolkningsutrymme för vem som får ta emot vapen. Det finns inte heller något krav på att redovisa hur man har valt att tolka de här riktlinjerna. Internationellt anses inte det svenska upplägget för vapenkontroll vara särskilt väl utformat, säger Åkerström.

Gör politikerna tillräckligt för att förbättra vapenexporten?

– Det tycker jag verkligen inte att de gör. Jag förstår inte hur man kan tala om mänskliga rättigheter, fred, fattigdomsbekämpning, jämlikhet och så vidare, och med andra handen försvara den här exporten.

Caroline Szyber har varit en av dem som verkat för att få till stånd en utredning av kriterierna för den svenska vapenexporten.

Svenska freds är kritiska till att kontrollen av svensk vapenexport är för generellt utformad och lämnar stort utrymme för tolkning. Vad säger du om den kritiken?

– Det är på grund av missnöje med nuvarande lag som vi i KD har verkat för att få till en omfattande översyn av bland annat KEX, lagen där inte minst frågan om demokratikriterium och mer öppenhet är centrala delar, säger Szyber.

Utredningen kom till efter den Arabiska våren då interna strider och regelrätta inbördeskrig utbrutit i flera länder som Sverige exporterar till. Då fattade Riksdagen beslut om att tillsätta en utredning för att avgöra om ett demokratikriterium ska införas i riktlinjerna för vapenexporten. Men regeringen dröjde därefter ett år med att tillsätta utredningen, och den beräknas inte vara klar förrän efter valet i höst.

– Jag tycker att det har tagit orimligt lång tid för processen att komma igång, och de kunde ha gjort en insats för att få utredningen klar innan valet. Nu kommer den att begravas i valrörelsen, säger Linda Åkerström.

Var social, dela med dig!

, ,