Anförande från bostadspolitiska debatten förra onsdagen.
Fru talman! I dag på bussen träffade jag en kamrat från Lund. Hon var ganska nedslagen. När jag frågade vad det berodde på sa hon: ”Jag var nog lite för ärlig på en anställningsintervju när jag sa att jag inte hade ordnat ett boende i Stockholm.” Hon hade inte fått jobbet.
En bra boendemiljö är grunden för att skapa trygghet. Under 20 års tid har Sverige byggt mindre än hälften så många bostäder som våra nordiska grannländer har gjort per capita och långt under snittet i OECD. Och priset betalar vi nu. Större ungdomskullar kombinerat med en av de starkaste urbaniseringstrenderna i Europa gör att vi i dag har akut bostadsbrist i tillväxtregionerna men även i andra delar av vårt land.
Den sociala hållbarheten är vår tids kanske största utmaning i bostadsfrågan. Jag tänker inte minst på migrationen. Vi behöver möta bostadsbehoven från delar av befolkningen med mindre plånböcker. Det som byggs är nästan uteslutande premium, som jag brukar beskriva som dyrt vid kaj med sjöutsikt – vilket också stämmer till stor del. Och hyresrätten i dag är inget lågprisalternativ, även om det ofta låter så i debatterna. Vi måste också bygga för dem med mindre plånböcker. Vi måste bygga för alla.
Under kristdemokratisk ledning genomförde alliansregeringen en omfattande reformagenda för att undanröja hinder för ökat byggande: förenklade byggregler för att bygga ungdoms- och studentbostäder, planprocessen har blivit tydligare och kortare, andrahandsuthyrning har underlättats så att fler lägenheter har kommit ut på marknaden, fler bygglovsbefriade åtgärder har införts och skatterna har sänkts för att underlätta byggande och boende.
Den politiken måste fullföljas. Vänstersidan i politiken motsätter sig många reformer och har framför allt ingen drivkraft att fortsätta förenklingsarbetet. Inget samlat alternativ finns. Om man ska hitta minsta gemensamma nämnare får man väl återgå till mer subventioner och regleringar. Den politiken har prövats, med förödande resultat.
Vad mer kan då göras? Utskottet konstaterar att motionerna gällande exempelvis åtgärder för ökat bostadsbyggande är mycket allmänt formulerade och att det torde finnas en bred samsyn när det gäller önskemålen om att bostadsbyggandet bör underlättas, genom exempelvis regelförenklingar och en samordning mellan investeringar i bostäder och infrastruktur. Ändå väljer utskottet att avslå motionerna.
Jag rekommenderar utskottets alla ledamöter att läsa våra förslag, för det behövs åtgärder för att underlätta bostadsbyggandet. Planprocessen måste påskyndas, i alla led. Dessutom måste tillgången på mark öka där det är lämpligt att bygga. Ett sätt att öka tillgången på mark är ändrade och mer flexibla bullerregler. Ja, jag har bullrat om den här frågan, och jag kommer att fortsätta göra det.
Dagens bullerregler är ett hinder mot bostadsbyggandet och begränsar därför flexibiliteten. Modern byggteknik gör det möjligt med en tyst innemiljö även vid högre ljudnivåer utomhus. Om man ska vara helt ärlig hade större delen av Stockholms innerstad inte byggts med nuvarande bullerregler och nivåer. Det är exempelvis angeläget att den förordning med riktvärden för buller som har beretts av alliansregeringen, där riktvärdena höjs, kommer på plats snart, framför allt för att vi ska kunna bygga för våra studenter.
Vad mer kan göras? Skattesituationen behöver ses över för hyresrätten, framför allt med inriktning på att underlätta för nyproduktion. Strandskyddsreglerna ska säkra allmänhetens tillgång till stränder och värna unika naturvärden. Men reglerna är krångliga och otydliga. Regelverket måste utformas och reformeras i grunden så att glest befolkade områden kan bebyggas, förutom i områden som genom beslut pekas ut som skyddsvärda.
Reformering av plan- och bygglagen måste fortsätta i syfte att underlätta för bostadsproduktion. Och instansordningen vid överklagande måste effektiviseras. Riksintressen behöver förtydligas och förenklas. Listan på bygglovsbefriade åtgärder bör ökas. Åtgärder som inte innebär någon inskränkning för grannar eller inte medför någon allvarlig risk för fukt eller annan skada på huset bör befrias från bygglov.
Kristdemokraterna ser framför sig ett behov av en reformering av svensk bostadspolitik. Det är ett reformarbete som rör själva grundvalarna, spelreglerna, organisationen och strukturen. Det finns områden inom bostadspolitiken där politiken och det offentliga har alldeles för stort inflytande och där makten skulle behöva flyttas till den enskilde medborgaren. Och det finns områden där staten skulle behöva ha större inflytande.
I detta betänkande finns det som sagt ett antal motioner som är bra. Och jag hoppas att regeringen, trots att det inte har blivit några tillkännagivanden, skyndsamt återkommer med åtgärder för ökat bostadsbyggande, åtgärder för fler studentbostäder och åtgärder för att underlätta bostadsägande.
Jag yrkar för tids vinnande bifall till reservation nr 1.
Den känsla som jag hade när jag gick av bussen var att vi alla har ett ansvar för att se till att det finns boenden för alla, oavsett plånbok. Det är inte rätt att studenter måste tacka nej till studieplatser eller att andra måste tacka nej till jobb för att de känner att boendesituationen inte kan lösas.
(Applåder)
