Herr/fru talman
Kreditsamhället är under ständig utveckling. Krediter ökar möjligheterna för hushållen att planera sin ekonomi men riskerar också att bidra till överskuldsättning. Utskottet bjöd som en del av sitt löpande arbete med uppföljning och kunskapsinhämtning in till en öppen utfrågning på temat konsumtion på kredit – är konsumenten tillräckligt skyddad? En välbesökt öppen utfrågning som också återges i det betänkandet vi debatterar idag.
Synen på konsumtion och krediter har förändrats under åren och idag lånar svenskarna allt mer samtidigt som vi sparar allt mindre. I det kreditsamhälle vi idag lever finns även goda skäl till att utbudet av krediter är stort och varierat. En individs inkomster varier under livet och behov av kredit, men det finns också risker med krediter. Risken är att individen inte kan återbetala sina kredit och risk att hamna i överskuldsättning.
Vi har under de senaste åren haft en debatt i Sverige där både Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten uttryckt att det på många håll i samhället råder okunskap om vissa former av lån utan säkerhet. Den form som debatterats mest av dessa myndigheter är sms-lånen. Enligt Kronofogdemyndigheten innebär sms-lånen en skuldfälla särskilt för ungdomar och andra som helt eller delvis saknar insikt om vilka följderna är av en sådan skuldsättning. Gemensam nämnare för denna typ av lån är dock att de är lika dyra som lättillgängliga. Finansinspektionen anger att vägen till utbredd kunskap om konsumentkrediter, särskilt blancokrediter, är ett livslångt lärande bland befolkningen.
Lånen ses som en enkel lösning men de har en bitter eftersmak. Återbetalningstiden är kort och den höga utlåningsavgiften förvandlar det lilla lånet till en omöjlig skuld. Även om avbetalningen till Kronofogden kan kännas tung och seglivad är det ingenting i jämförelse med betalningsanmärkningens övriga konsekvenser. Den med betalningsanmärkning upplever sig lätt vara dömd till en svartlistad tillvaro i tre långa år. Anmärkningen leder till att man är hindrad från att skriva hyreskontrakt, skaffa bankkort, tele- eller Internetabonnemang och kan även höja priset på hemförsäkringen. Ett sms som tar en minut att skriva kan alltså resultera i flera års svartlistning. Det är därför önskvärt att det i samhället finns regler som skyddar mot alltför dyra krediter eller rent av överskuldsättning samt de negativa effekter som kan följa.
De lagar och regler som finns ställer krav på alla inblandade parter i kreditavtalet, men i allmänhet får kreditgivaren anses vara den mest ansvarstyngda avtalsparten och allt ansvar kan inte vältras över på konsumenten. En fungerande lånemarknad kräver ansvarsfulla kreditgivare. Samtidigt finns inte någon samlad och utförlig redogörelse i dagens lagstiftning för vad kreditgivaransvaret innebär. Om det finns ett kreditgivaransvar kan frågan ställas huruvida informationen kan tillhandahållas av kreditgivarna på frivillig basis eller om det trots allt är nödvändigt med reglering.
Det är viktigt att följa upp om den lagstiftning som införts för att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och minska de negativa följderna av snabblån har fått avsedd effekt. Jag är därför glad att ett enigt utskott valt att ställa sig bakom Alliansens motion och att vi fått ett tydligt tillkännagivande på detta viktiga område.
Tyvärr hamnar många konsumenter i ett kunskapsunderläge på finansmarknaden. Alliansen vill att oseriös och vårdslös finansiell rådgivning ska motverkas. Det är lätt att förstå att det vid finansiell rådgivning finns en risk att olika former av intressekonflikter medför att konsumenter får bristande eller undermålig rådgivning. Ett tydligt exempel på en sådan intressekonflikt är om rådgivaren får provision för att tillhandahålla en viss produkt. Ett annat exempel kan handla om vissa säljmål som ska uppnås. Risken ökar i dessa fall att rådgivaren tar ovidkommande hänsyn vid rådgivningen. Vi vill att företag som säljer egna produkter eller får provision vid försäljning till konsumenter inte ska få kalla sig oberoende rådgivare. Jag är därför glad att ett enigt utskott ställer sig bakom vår Alliansmotion och regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare vid finansiell rådgivning till konsumenter.
Bifall till betänkandet
