Sänk trösklarna för att starta företag

Skriver med Carl-Oskar Bohlin, Ola Johansson och Robert Hannah på SVT-opinion

Det är beklagligt att regeringen med en högt uppskruvad retorik försöker blockera EU-kommissionens förslag om ny bolagsform, istället för att konstruktivt arbeta för att sänka trösklarna för att starta och driva företag i Sverige.

Den svenska regeringen lägger ut dimridåer för att slippa sänka trösklarna till nyföretagande.

På något annat sätt kan man inte förstå regeringens inställning till det förslag från EU-kommissionen om att inrätta en ny bolagsform i hela EU, som bara skulle kräva 1 krona i startkapital.

Detta ställt i jämförelse med ett vanligt aktiebolag som idag kräver 50 000 kronor som lägsta insats för att bilda bolaget. Förslaget är ett år gammalt och har under tiden förbättrats succesivt för att slutförhandlas nu i närtid.

Under fredagens EU-nämnd ska regeringen förankra sin förhandlingsposition i riksdagen.

Den tidigare regeringen var i grunden positiv till förslaget, även om synpunkter i marginalen finns på de flesta förslag som utgör en kompromiss av alla medlemsländers gemensamma vilja.

År 2010 sänkte den dåvarande Alliansregeringen insatskravet vid bildande av bolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Kritiker hävdade då att detta skulle utgöra ett hot mot borgenärsintresset, något som i efterhand visat sig vara en obefogad kritik.

Istället ökade antalet nyregistreringar av aktiebolag med cirka 50 procent. Självklart är inte aktiekapitalets storlek ett ensamt svar på hur vi förbättrar villkoren för småföretag i Sverige, men det är utan tvekan något som för många påverkar tröskeln för att starta sitt första bolag.

I ett Europeiskt perspektiv sticker Sverige ut med sitt högt ställda krav om insats på 50 000 kr för att komma åt den enda bolagsformen utan personligt betalningsansvar som huvudregel.

I EU:s stora ekonomier finns sedan länge bolagsformer med begränsat personligt betalningsansvar som bara kräver 1 Euro, eller 1 pund i Storbritanniens fall.

För många länder skulle EU-kommissionens förslag om ny bolagsform inte utgöra några stora förändringar mot det regelverk man redan har, men i Sverige skulle det sänka trösklarna för nyföretagande.

Den svenska regeringen har i sina brösttoner mot förslaget inte varit nådiga.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har på allvar hävdat att detta skulle bidra till en kraftig ökning av ”oseriöst” företagande och inte nog med det, även ökad terrorfinansiering genom bolagsupplägg.

När man lyssnar till regeringen börjar man lätt fundera över om den bolagsrättsliga lagstiftningen är vår främsta murbräcka mot Europas samlade kriminalitet.

Ett rimligare perspektiv borde vara att det i första hand är de rättsvårdande myndigheterna som ska beivra brott och ställa lagöverträdare inför rätta, medan den bolagsrättsliga lagstiftningen i första hand utformas för att öka handel och jobbskapande.

Inte vid något tillfälle har regeringen bemödat sig reflektera över hur det fungerar i de flertalet EU-medlemsländer som redan idag saknar kravet på ekonomisk insats för att få starta motsvarigheten till ett svenskt aktiebolag.

Har man med detta öppnat dammluckorna för kriminalitet och finansiering av terrorceller på bred front? Naturligtvis inte.

Om detta hade varit den springande punkten för att stävja oseriöst företagande och kriminella aktörer hade rättsordningen knappast fortsatt se ut såhär i ett antal Europeiska länder.

Det är därför beklagligt att regeringen med en högt uppskruvad retorik nu försöker blockera förslaget på kommande ministerrådsmöte.

Istället för att konstruktivt arbeta för att sänka trösklarna för att starta och driva företag i Sverige och i resten av EU. Kommissionens förslag om så kallade SUP-bolag handlar i förlängningen om europeisk konkurrenskraft eftersom det syftar till att harmonisera bolagsrättsliga regler mellan länder.

Idag utgör detta ett expansionshinder för många företag som vill starta filialer och dotterbolag i andra medlemsstater än den man från början varit verksam i.

Som justitieminister har Morgan Johansson (S) ett ansvar både för utformningen av civilrättslig och straffrättslig lagstiftning.

Det framstår som uppenbart att han i detta fall blandat ihop portföljerna något och försöker göra det ena till det andra.

Var social, dela med dig!
,