Anti-terrorförslag vållar debatt

Världen Idag ringde tidigare i veckan och gjorde intervju med mig om anti-terrorförslag vållar debatt. Läs hela artikeln här.

Uttalandet upprör riksdagsledamot Caroline Szyber (KD), som varit med om att ta fram partiets förslag.

– För oss i KD står rättsstatens princip för att man ska skydda medborgarna och stå upp för ett fritt och öppet samhälle, med starka fri- och rättigheter, säger hon till Världen idag.

– Då ser jag det som ett problem att man snarare använder begreppet för något annat och säger att vi urholkar den här principen. Vi menar ju att våra förslag värnar om att människor ska känna sig säkra och trygga.

Caroline Szyber påpekar också att Kristdemokraterna inte enbart föreslagit hårdare tag mot terror-resenärer, utan även åtgärder för minskad segregation och ökat stöd för de aktörer i civilsamhället som motarbetar våldsbejakande extremism.

– Det var sju förslag, som handlade om allt från att bryta segregationen, förhindra rekryteringen och sätta in förebyggnade åtgärder för dem som ser de här resorna som ett alternativ, till hur man kan hindra människor från att åka ner och straffa dem som begått brott på plats, säger hon.

– Sedan måste vi också fundera över hur vi hanterar dem som kommer tillbaka. Där menar vi att man ska se på den danska Århusmodellen, som utgår från att dessa människor är så radikaliserade att det behövs särskilda program för att de ska bli ofarliga för samhället.

Enligt Caroline Szyber ställer sig flertalet allianspartier positiva till att låta en utredning se över lagstiftningen om landsförräderi.
– Så som den lagstiftningen är i dag speglar den inte de konflikter och krig som pågår i dag, och vi tycker det är synd att regeringsföreträdare så snabbt avfärdade förslaget, säger hon.

Kristdemokraterna hade helst sett att det tilläggsdirektiv som ger regeringens utredare i uppdrag att föreslå ett förbud mot att svenskar deltar i strid för terrororganisationer utomlands, hade fått ett bredare uppdrag. Så som läget är, kommer det troligen att dröja flera år innan en fungerande lagstiftning är på plats.

– Det som vi har emot oss är tiden. Enligt experterna handlar det inte längre om att något kommer att hända här, utan om när det kommer hända, och då är det viktigt att rätt redskap finns på plats, säger Caroline Szyber.

– Lagstiftning är en nyckel också för att få fällande domar, vilket vi vill ha.

Grannländer som Norge och Danmark har redan en mer heltäckande lagstiftning på plats, med möjlighet att döma till längre straff för exempelvis rekrytering och uppmaning till terror. I veckan dömdes en norsk medborgare till åtta års fängelse för att ha rest till Syrien och stridit för IS och Nusra-fronten.

Caroline Szyber är självkritisk till att alliansregeringen inte skyndade på arbetet med att ta fram en fungerande lagstiftning.

– Vi var nog lite naiva när det gäller vad IS kunde göra, även om vi tillsatte utredningar, och det är bara beklagligt, säger hon.

– Alla förslag ska ju utredas och beredas, men just nu har det tagit lång tid. Bara under den här snabbutredningen som nuvarande regering lät göra har vi gått från att ha 80 personer som rest till Syrien och Irak för att strida, till 300. Det är en markant ökning.

Kristdemokraterna vill också se över kriterierna för att olika organisationer ska få offentliga bidrag. Detta sedan en rad muslimska föreningar visat sig ha bjudit in personer som propagerat för väpnad kamp.

– Samtidigt tror jag att en hel del samfund och föreningar kan ha en viktig del i arbetet med att förebygga radikalisering, och då gäller det att stötta de organisationerna, säger hon.

Caroline Szyber håller det inte för otroligt att Kristdemokraterna under hösten lägger både motioner och tillkännagivanden som rör kampen mot terrorism. Samtidigt avvaktar man konkreta förslag från regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism.

– Utöver det är det viktigt att se på hur Migrationsverket granskar dem som söker asyl, liksom att man ser över anslagen till Säpo, som inte höjts på länge.

Var social, dela med dig!

,