Idag debatt om hyresrätt nedan mitt anförande
Herr talman
Boendet är en viktig del av våra liv. Det är viktigt att våra bostäder är trygga och att de kan anpassas efter våra olika förutsättningar och behov som uppstår i livet. Därför behöver vi en blandning av bostadsformer och alternativ. Bostadsmarknaden ska vara dynamisk och kunna utvecklas allteftersom vi får nya behov och ändrade önskemål på hur vi vill bo.
För mig som kristdemokrat ser jag ett antal saker som måste förenklas, förbättras och stärkas för att få en bättre fungerande bostadsmarknad de kommande åren i Sverige.
Hyresrätten är en viktig del av bostadsmarknaden
Svensk bostadsmarknad befinner sig i kris. Trots att byggandet tagit bättre fart är bostadsbristen utbredd runt om i landet. Näringslivet vittnar om en otillgänglig bostadsmarknad där rekryteringar misslyckas på grund av bostadsbristen. Storstädernas handelskammare ser en hotad tillväxt för landets nyckelföretag.
Hyresmarknaden är idag mycket svårtillgänglig. Den som inte själv kan erbjuda ett hyreskontrakt i byte eller är beredd att skjuta till pengar under bordet får leva i andrahands- eller tredjehandskontrakt i en mycket lång bostadskö. Hyresvärdar kräver fläckfri kreditvärdighet trots hyrans del av inkomsten är nere på nivåer motsvarande tidigt 90-tal.
Reformer av hyresregleringen måste ske varsamt och det är viktigt att konsumenten står stark med ett tydligt besittningsskydd på hyresrättsmarknaden. Bostadsmarknaden är inte vilken marknad som helst, därför är det viktigt att hyressättningssystemet tar hänsyn till människors olika livssituationer och tillgång till kapital. På hyresmarknaden måste lagstiftningen också utformas efter sociala hänsyn och garantera hyresgästen långsiktiga och förutsägbara villkor. En förutsägbar indexering ger möjlighet till planering för både hyrestagare såväl som fastighetsägare.
Det krävs offentlig hyresstatistik som ger parterna kunskap till vad som är rimlig hyresnivå och skydd mot ockerhyror. Behovet av hyresstatistik är uppenbar för den som jämför med den ägda marknaden. Är hyran du betalar rimlig? Visste du att du betalar lika mycket som de på ”fina gatan”? För den ägda marknaden finns gott om sätt att bilda sig en prisuppfattning. För hyresrätten är detta en väl förborgad hemlighet.
Sverige har en växande grupp människor med en sämre ekonomi, betalningsanmärkningar eller som är nyanländ och med mycket små medel behöver etablera sig på bostadsmarknaden. Behovet av en social bostadspolitik är därför mycket stort. Boverket visade i rapporten Etableringshinder på bostadsmarknaden (2014:33) hur 77 procent av fastighetsbolagen har krav på inkomstens storlek i förhållande till hyresnivån, ofta tre gånger årshyran i bruttoinkomst. 1,3 miljoner svenskar klarar inte detta krav. Runt 86 procent av fastighetsvärdarna godkänner inte aktuella hyresskulder, 72 procent kräver goda referenser och 27 procent av företagen säger helt nej till hyressökande med betalningsanmärkningar. Slutligen kräver 14 procent av företagen fast anställning.
I botten av bostadsmarknadens hierarki befinner sig de många nyanlända som kommit till Sverige under de senaste åren och nu räknar ner sina dagar mot etableringstidens slut. I vilken utsträckning kommer kommunerna behöva tillhandahålla speciallösningar åt den här gruppen därför att regeringen står handfallen? I vilken utsträckning är det rimligt att kräva husvagnsarrangemang, köpta bostadsrätter, ombyggda kursgårdar och andra kreativa och mycket dyra lösningar av kommunerna?
Och jag sa det i Fokus i deras senaste nummer där jag återgav bostadspolitiska talespersonernas möte i Almedalen med de stora bostadsföretagen där de sa ”vi kommer inte att bygga för den här gruppen”. Om vi inte gör någonting från rikspolitiken kommer ändå någonting att behöva göras, den här situationen försvinner inte av sig självt.
Kommunernas användning av sociala kontrakt, där kommunen står för kontraktet via socialtjänsten och hyr ut till de boende som inte klarar kostnaden själva, ökar mycket snabbt. Tidningen Fokus rapporterar i sitt senaste nummer hur antalet gått från 11 000 till 26 000 under en tio-årsperiod. Kristdemokraterna föreslår att viss andel av nyproduktionen kan upplåtas för bostadssociala ändamål. Sverige måste få en social bostadspolitik. Utöver det behövs det en stor socialpolitisk utredning som kan presentera flera lösningar. Bostadsbidrag kan inte vara den enda sociala bostadspolitiken. De som står utanför bostadsmarknaden blir bara fler och de står bara längre och längre bort. Sverige behöver en socialbostadspolitik värd namnet och då behövs det göras flera saker för att få en mer tillgänglig bostadsmarknad; det handlar om förändringar i allt från skattesystem till att man ser boende som en del av välfärden.
För tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 8.
