Jag är på besök i Bryssel hos europaparlamentariker Alf Svensson och hans kansli. Har följt biståndsutskottet, diskussioner om utrikespolitik, massa intressanta rapporter. Trodde dagens choklad skulle vara belgisk choklad men verkar bli Toblerone.
EU är en viktig biståndsgivare. Det många inte vet är att EU tillsammans med medlemsländerna är EU världens största biståndsgivare och beräknas förmedla ungefär 60 procent av det offentliga biståndet. EU har tidigare fått mycket kritik bland annat på brist på insyn och en tungrodd byråkrati, men under de senaste åren har saker börjat förbättras.
Det finns dock mycket kvar att göra och det som tydligt framgått under mina dagar i Bryssel är behovet av att EU blir mer samstämmigt. Ett problem som jag ser är att bistånd ges till utvecklingsländer med ena handen, samtidigt som det i jordbrukspolitiken sätts tullmurar mot samma land. Här behövs en förändring, fokus ska vara biståndet, men samtidigt måste begränsningarna för handel tas bort, då det motverkar tillväxt och utveckling, och gör att länder inte utvecklas. För att tackla dessa framtida utmaningar behövs ett nära EU-samarbete, en översyn av jordbrukssubventioner och ökad frihandel med omvärlden.
Samma debatt som pågår hemma i Sverige pågår även här i Bryssel gällande biståndets roll och problem med missförhållanden och korruption som har förekommit. I länder som har auktoritärt eller bristande demokratiskt styre frodas ofta korruption och nepotism, beroende på att insynen är dålig och att det saknas mekanismer som gör att medborgarna kan utkräva politiskt ansvar. Här kan det svenska och europeiska biståndet spela en viktig roll, genom stöd till en fungerande rättsstat samt stärkandet av demokratiska politiska krafter, fria medier och ett vitalt civilt samhälle, vilka i sin tur granskar att makthavarna levererar det medborgarna önskar snarare än att berika sig själva.
Jag anser att dessa problem måste bekämpas effektivare – det av vikt att varje krona och Euro går till rätt ändamål – men det är inte biståndet i sig som ska ifrågasättas, utan kontroll och resultatstyrning.
