Jag har tidigare skrivit om straffets betydelse och att alla har rätt till en andra chans. Ett stort problem som kvarstår är att svensk kriminalvård mäktar inte med sin uppgift fullt ut idag. Återfallsstatistiken talar sitt tydliga språk. Kriminalvårdens möjligheter att rehabilitera den intagne måste bli bättre och verksamheten måste inriktas på att den dömde inte ska återfalla i brott. Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att förhindra att interner fortsätter sin brottsliga bana den dagen de får lämna fängelset. Därför måste verksamhetens huvudändamål, från första dagen i fängelse, vara en återanpassning inför frigivningen.
När fångar friges utan vettig sysselsättning, utan bostad, utan socialt nätverk drivs de återigen rakt i armarna på de kriminella kretsarna. Det är oerhört viktigt för en frigiven att få ett arbete eller en praktikplats så man får ett konstruktivt socialt nätverk och en stabilare privatekonomi. Bostaden är viktig för att inte hamna i bostadslöshetens onda cirkel som präglas av missbruk, rotlöshet och brottslighet.
Alla som friges från ett längre fängelsestraff bör erbjudas en meningsfull tillvaro i form av en praktikplats och en bostad, i kombination med bättre utslussning och motivationsprogram än idag under fängelsetiden.
Det finns de som tycker att man ska låsa in och slänga bort nyckeln. Eller att man åtminstone inte ska stödja en frigivens väg tillbaka i samhället. En sådan attityd kan Kristdemokraterna aldrig acceptera. Den strider mot vår människosyn, och den är ett djupt svek mot alla de brottsoffer som kommer att bli utsatta för återfallsbrott.
Jag vill att Alliansregeringen under nästa mandatperiod ska arbeta för att, med stöd av myndigheter och forskning och i nära samverkan med frivilligorganisationer, skapa ett mer omfattande program inför frigivningen. Ett visst arbete har påvörjat men större fokus måste ligga på detta i Kriminalvårdens arbete. Varje intern ska ha ett individuellt handlingsprogram som fokuserar på attityder, beteenden och omständigheter som upprätthåller ett brottsligt beteende. Internen får lära sig problemlösning, att skapa sociala relationer och att utveckla de sidor och färdigheter som det finns förutsättningar för. Konkreta, realistiska deletapper och mål ska finnas uppsatta för att successiv nå en återanpassning. Det är av stor vikt att kriminalvården tar itu med eventuellt drogmissbruk. Det avgör till stora delar om internen överhuvudtaget ska lyckas i framtiden eller inte.
