På fredagens EU-nämnd hade vi hela fyra statsråd som var och stämde av svenska ståndpunkter inför kommande toppmöten i EU. En av punkterna var De europeiska och internationella dagordningarna för barn, ungdomar och barns rättigheter. Fokus är att få upp arbetet om barns rättigheter höger upp på den politiska dagordningen i EU, Europarådet och FN, tragikomiskt att den just därför hamnade på nummer 22 på dagordningen denna gång. Jag frågade då statsråd Nyamko Sabuni om ett implementering av barnkonventionen skulle vara en väg att stärka barnens roll. Hon förstod först inte frågan och då sa jag att vi har ratificerat men inte implementerat, dvs införlivat så det finns ett tydligt barnperspektiv i de svenska lagarna. Jag fick medhåll av Jonas Sjöstedt (V).
Hennes korta svar var ”Sverige har en tradition att inte införliva”
Vi har som parti lagt flera motioner på ämnet. Att säga att det är ”tradition att inte införliva” har nog sin grund från 1997 utredningsbetänkandet Barnets bästa i främsta rummet (SOU1997:116) som ansåg att det räckte med att anpassa våra lagar till konventionen. Barnkonventionen behövde inte inkorporeras i rättssystemet. Men när det fortfarande inte fungerar fullt ut efter tjugo års ansträngningar är det dags att tänka nytt. Om det krävs att barnkonventionen görs till lag för att stärka barns rättigheter och öka kunskapen om och efterlevnaden av barnkonventionen så är det dags att göra det nu.
Det är nu 19 år sedan Sverige – som ett av de första länderna – ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Barnkonventionen är historiskt unik och slår fast att varje enskilt barn har vissa bestämda rättigheter som ingen stat, ingen regering, inget politiskt parti har rätt att sätta sig över. Vad innebär det att sätta barnets bästa i främsta rummet? Svaret på den frågan är inte självklart. Det är dock uppenbart för alla att om man systematiskt låter vuxnas intressen vara överordnade barnens utan att ta tillräcklig hänsyn till deras behov, då lever man inte upp till artikel 3.1 i barnkonventionen.
Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som skall komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Där står följande text…”Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.”
I Kristdemokraternas principprogram står det att migrationspolitiken inte får leda till familjesplittring och att barnperspektivet alltid ska finnas med i migrationsärenden. Den nuvarande transformeringsmetoden, att anpassa lagstiftningen till barnkonventionens bestämmelser, är otillräcklig. Det behövs mer och därför bör barnkonventionen göras till svensk lag.
Några Europeiska länder, exempelvis vårt grannland Finland, har redan inkorporerat barnkonventionen som nationell lag. När paragraferna i barnkonventionen betraktas som svensk lag kan myndigheternas beslut relateras till lagens tillämpning. Till exempel kan avvägningar av en myndighet som Migrationsverket lättare göras tydliga och tydligare riktlinjer skapas för att alltid under alla omständigheter hörsamma åliggandet att alltid under alla omständigheter se till barnets bästa tydliggörs. Därför bör FN:s barnkonvention inkorporeras i svensk lag.
Barnen måste få en röst i Bryssel så att det finns ett barnperspektiv i de politiska besluten såväl inom EU som i det bistånd som EU ger. Min förhoppning är att Alliansregeringen gör detta till en av sina prioriterade frågor.
Update:
Idag skriver jag på Europaportalen Debatt: Barn behöver en tydlig röst i Bryssel. Idag den 20 november är det födelsedag för FN:s barnkonvention. Den har nu hunnit bli hela 21 år gammal, men är minst lika aktuell idag. Ett viktigt steg som borde tas i Sverige och i många andra länder är att implementera Barnkonventionen som nationell lag.
