I förra vecka, samma dag som utrikesdeklarationen presenterades, var jag med om ett otroligt starkt möte, telefonmöte, i andra ändan av luren fanns Aung San Suu Kyi. Hon berättade om den svåra situationen i Burma. Trots att hon suttit 20 år i fängelse är hon pigg och väldigt fokuserad. Karisma personifierad säger de som träffat henne. Hon talade väldigt öppet i telefon och gav klara svar ”nu mer än nånsin behöver Burma stöd”, sa hon. Likaså att det vore bra om det talades med en gemensam stämma från hela EU men också USA och så stor del av övriga världen.
Jag fick själv ställa en direktfråga till Aung San Suu Kyi på telefon och frågade då om Total. Jag har ju tidigare varit ute och varit kritisk till svenska etiska fonder som investerat i detta bolag. Läs mer här. Hon sa att situationen för arbetare är väldigt svår och att de ofta behandlas illa. Detta gäller inte bara företaget Total utan flera fabriker i landet.
Jag har tillsammans med Allianskollegorna Roger Haddad och Fredrick Federley lagt en motion om att den svenska linjen måste bli tydligare läs här. Vi följde också upp med artikel. Hon sa att många unga landet runt engagerar sig om inte som partimedlemmar så visar de att stor intresse för förändring och politiken. Det Burma nu behöver är stöd för framtiden både politiskt och finansiellt.
Hon var också tydlig på de frågor som ställdes om lättanader av sanktioner att det är inte sanktionernas fel att folk lider, det beror på det sätt som regimen styr landet. För ögonblicket finns det ingen anledning att ta bort sanktionerna. Det skulle ses som en belöning för det nya parlamentet och än så länge har vi inte sett några konkreta förbättringar. Sanktionerna kan tas bort när alla politiska fångar släppts.
Burma är en av världens hårdaste diktaturer. Det är väldigt angeläget att Sverige fortsätter bidra till att frågan är uppe på agendan och diskuteras.
