Jag skrev på vår dag i Almedalen att vi måst lyfta blicken och också se vad som sker 2 timmar från oss, nämligen om den svåra situationen i Vitryssland/Belarus på Svt-debatt.
Det har hänt igen. Bara två timmars flygresa härifrån, i Belarus (Vitrysslands) huvudstad Minsk slog polis till under de fredliga demonstrationerna tilltänkta att visa missnöjet mot president Lukasjenko: s auktoritära styre.
Ända sedan det riggade presidentvalet i december 2010, har polisen och KGB använt allt hårdare och mer hänsynslösa metoder för att avskräcka opposionella från att öppet visa sitt missnöje. EU och omvärldens kritik, uppmaningar och sanktioner har visat sig vara förgäves och regimen verkar inte bry sig om varken reseförbudet till EU eller de ekonomiska sanktionerna som följt. Att med järngrepp behålla makten är det enda som gäller och alla medel tycks vara tillåtna.
Arresteringar, fängelsestraff, fejkade domar, misshandel och hot har blivit vardag för de som sedan tidigare var kända regimkritiker. Sedan några månader tillbaka har dock fler och fler människor anslutit sig till protesterna som, för att kunna göra ett så litet grund till arresteringar som möjligt, bestått av tysta handklappningsmanifestationer anordnade via sociala medier.
Av rädsla att något liknande de nordafrikanska proteströrelserna växer fram, har regimen därför valt att slå till mot alla icke statliga demonstrationer. Söndagens fredliga protestmöte, arrangerad på Belarus nationaldag, möttes som tidigare år av hårda tillslag från polisen. Människor misshandlades och flera arresterades med otydliga brottsanklagelser. Onsdagens manifestation, som via sociala medier hade uppmanat människor att ”gå ut, prata och lära känna varandra” var även det för provocerande för den stenhårda diktaturen. Civilklädd polis i oregistrerade bilar slog till med våld och arresterade över 250 människor. I Belarus idag klassas numera även handklappningsaktionerna och tysta möten som olagliga. Händelsen blev bara en mindre notis i många svenska dagstidningar.
