Jag blev glad när jag i Skånskan läste att jag omnämns som en som är bra kommunikation i de sociala medierna.
”Fortfarande efter så många år är Gudrun Schyman och Göran Hägglund väljarkommunikationens nestorer. Även Kristdemokratiska riksdagsledamoten Caroline Szyber är riktigt duktig. Det är en intressant fråga varför ett så litet parti som KD är extra duktiga på kommunikation? Ger Hägglund mästarklasser i hemlighet? Bra tänk i sådana fall.”
Läs hela artikeln här.
Inte fått några tips från ”coachen” Hägglund, tror mer det handlar om att som mindre parti; Fi, KD, C som nämns i artikeln måste man vara på hugget, kreativ och vara öppen för olika kommunikationsvägar såväl gammelmedia som nya media. Bjuda på sig själv lagom mycket, lite personlig och när det gäller det politiska och inte vad man åt till lunch. Om man inte känner man kan skicka iväg ett pressmeddelande med samma politiskabudskap som förmedlas i en tweet så skicka inte. De borde nog vissa tänka lite mer på, vilket också belyses bra i artikeln i Skånskan.
Update:
Jag både twittrar, har Fb och blogg. Jag ser dessa som komplement till varandra.
Jag har ju min privata facebook med alla kompisar från förr, ibland skriver jag något politisk men finns också semesterbild där mm. Sedan har jag en politikersida, där är det inte bara mina vänner som följer utan också folk jag aldrig träfffat. de vänner som följer gör det för att det är intresserad av politik och jag valde ha den för att jag inte ville spamma med politik under valrörelsen. På min politiker Fb kan jag länka från bloggen och artiklar jag skrivit men laddar också upp kampanjbilder – allt har med politik att göra. Sedan har jag twitter, där är jag också lite personlig. Jag länkar till mina artiklar och blogginlägg och om möten jag har men berättar inte bara om det politiska utan kan kommentera melodifestivalen eller allsvenskan också. Folk brukar undra om det verkligen är så intressant vad jag åt t lunch. då brukar jag svara att det är upp t dem 1500 personer som följer mig att välja men mat är lite kul och twitter innehåller både strikta politiska debatter men också vart stans bästa hamburgare finns. sedan har jag min blogg, här utvecklar jag mina politiska tankar, länkar alltid till artiklar och tar många debatter som kan ha startats på twitter. Behöver inte tänka på antal tecken.
Blogg max en gång på dag, Fb max 3 per dag (för mycket om alla är om politik), twitter kan bli riktigt många. På twitter främst viktigt att föra dialog, twittrare som inte svarar slutar folk följa, ja om man inte heter Carl Bildt ,-)
