Mitt anförande från kammaren i förra veckan.
Herr/fru talman
Den övergripande frågan för Riksrevisionens granskningen har varit ”Hanterar regeringen och de ansvariga myndigheterna och rättsväsendet brottslighet på ett samlat och effektivt sätt”? Det är naturligtvis en helt grundläggande och berättigad fråga.
Riksrevisionen ger ett antal rekommendationer till både regeringen och myndigheterna.
Jag tycker det är positivt att dessa granskningar görs. Vi måste ständigt förbättra både vår rapportering och sättet vi arbetar och nyttjar resurser på och detsamma gäller för alla myndigheter.
Det finns delar i riksrevisionens rapport som är högst relevant och där vi kan konstatera att ett arbete redan är påbörjat i stora delar och att detta arbete i flera fall behöver fortsätta och ibland också intensifieras.
Regeringens genomförda satsningar på rättsväsendet
1. Ökade resurser
i. Största satsningen på rättsväsendet i modern tid har genomförts sedan 2006. Drygt 5 miljarder sköts till under förra mandatperioden.
ii. Antalet poliser, åklagare och domare är större än någonsin.
iii. Antalet misstänkta för brott har ökat liksom antalet lagförda personer.
iv. Den totala uppklarningsprocenten har ökat de senaste åren.
2. Sverige har ett omfattande bedömningsunderlag (regeringen har sett till att det som komplement till anmälningsstatistiken genomförs en nationell brottsofferundersökning).
3. Ett antal strategiskt viktiga beslut har fattats
i. Samordning av rättsväsendets informationsförsörjning har lyfts in i regeringskansliet.
ii. Enmyndighetsreformer av åklagarmyndigheten och kriminalvården
iii. Utredning om polisens organisation
Med det sagt – vi är inte nöjda, effektivisering måste ske och det arbetar vi på!
-
- Regeringen ställer krav på myndigheterna att de fortsätter och intensifierar arbetet. Efter de senaste årens resurstillskott är nu innehållet i verksamheterna i fokus.
- Det förebyggande arbetet i Kriminalvården behöver utvecklas och prioriteras i ännu större utsträckning så att återfallen i brott kan minska. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att analyser hur befintlig kunskap av betydelse för det återfallsförebyggande arbetet omsätts i myndigheternas konkreta verksamhetsutveckling. Kriminalvården ska utifrån detta utforma en plan för hur sådan kunskap bättre kan tas tillvara
- BRÅ har fått i uppdrag att i samråd med Kriminalvården utveckla en ny återfallsstatistik.
- Regeringen har vid olika tillfällen lyft fram behovet av ett samordnat och målinriktat arbete från såväl rättsväsendets olika myndigheter såväl som från andra myndigheter, ideella organisationer, näringslivet etc.
- Det finns förutsättningar att uppnå förbättringar. Exempelvis behöver handläggningstider kortas och antalet uppklarade och lagförda brott öka.
- Regeringen har tagit initiativ till en utredning om hur brottmålsprocessen kan effektiviseras och en utredning om en samlad ekobrottshantering bereds på Ju dep.
- Styrningen av den dömande verksamheten har blivit mer strategisk. Exempelvis ska varje enskild domstol fastställa egna mål vid sidan av regeringens verksamhetsmål.
- Samverkan är en viktig del i regleringsbrev och exempelvis domstolsverket har åren 200-2011 fått i uppdrag att redovisa de åtgärder som har vidtagits för att öka samverkan.
Det som oppositionen tagit fasta på till stor del är polisen. Det pågår en debatt om polisen i media, ute i landet men också här i riksdagen. Debatten handlar om alltifrån polisens organisation till arbetet mot vissa typer av brott. Hur ska polisen organiseras för att kunna arbeta så effektivt som möjligt? Vilka verktyg behövs? Hur kan ledarskapet förbättras? Hur kan vi få en polis som är mer närvarande? Det är viktiga frågor som vi bör ha en bred debatt om.
Jag vill efter att ha lyssnat på vissa partiföreträdare här idag vara tydlig: Vissa politiker verkar frestas av att gå in i detalj och avgöra hur resursfördelningen ska se ut. Det vi istället måste göra är att ta ansvar för de stora dragen men framförallt se till att polisen har effektiva instrument och resurser. Polisen får sedan själva prioritera sin verksamhet som beror på händelser och situationer som sker och som vi inte alltid kan planera för.
Vi kan konstatera att det är positivt om kompetensen kan vara bred inom polisen. Civilanställda fyller en viktig funktion och det är uppenbart att när det gäller många typer av brott behövs den kompetens som exempelvis en ekonom eller en IT-specialist besitter. Detta tror jag att vi är överens om.
Med detta sagt är det dock anmärkningsvärt att oppositionspartierna som nyligen i sina respektive budgetmotioner har lämnat sinsemellan helt olika förslag när det gäller polisens anslag nu har en gemensam ståndpunkt i denna fråga. Denna fråga borde hanteras i budgetprocessen.
I sak anser vi också att det är upp till Rikspolisstyrelsen att avgöra hur många civilanställda som kan vara lämpligt. Dessutom vet vi att ett stort arbete är på gång inom polisen som handlar om att de 21 polismyndigheterna ska bli en.
Från att Alliansregeringen tog över fram till mitten på 2011 ökade antalet civilanställda med ungefär 1000 personer.
Alliansregeringens satsning på polisen har gjort det möjligt att anställa både personer med specialistkompetens och administrativ personal. Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har antalet civilanställda inom polisen ökat med närmare 1 000 personer. Polisorganisationen behöver även fortsättningsvis kompletteras med nödvändig kompetens.
