Ny kameraövervakningslag

Herr/fru talman

Det är alltid viktigt att föra en diskussion om ett förslag kan eller befaras kunna medföra ingrepp i människors personliga integritet.

Kameraövervakning ställer många av dessa frågor på sin spets. Å ena sidan är det viktigt att människor inte blir bevakade eller upplever att det görs intrång i deras privata sfär, å andra sidan kan kameraövervakning naturligtvis vara en stor hjälp när det gäller att exempelvis lösa brott. I takt med utvecklingen är det viktigt att diskussionen om avvägningar ständigt förs.

I dag monteras fler och fler kameror upp i det offentliga rummet. Med utvecklingen av bildanalysteknik finns farhågor att människor kommer att kunna identifieras automatiskt och deras rörelser kartläggas i detalj. Därför är det bra att Alliansregeringen lagt fram ett förslag som vi debatterar idag om en modernisering av regleringen av kameraövervakning som har i fokus att säkerställer balansen mellan intresset av att använda kameraövervakning och intresset av att skydda enskildas integritet.

Kameraövervakningen har tidigare regleras i två olika lagar: lagen om allmän kameraövervakning (om det gäller en allmän plats) och Personuppgiftslagen (om det gäller platser allmänheten inte har tillträde till). Den nya lagen föreslås ersätta dessa två, för att reglerna ska bli mer överskådliga och lättillgängliga.

Tillsynsansvaret ligger på länsstyrelserna respektive Datainspektionen. Det har länge efterfrågats en uppstramning i fråga om tillståndsgivningen, så att tillämpningen blir mer likvärdig runt om i landet. Samtidigt är det värdefullt att ansvaret i fråga om kameraövervakning på allmän plats ligger kvar hos Länsstyrelserna genom den lokala kännedom de har. Det är ett bra förtydligande i denna lagstiftning att Datainspektionen får en central tillsynsroll i syfte att göra länsstyrelsernas praxis mer enhetlig.

Det krävs generellt tillstånd för att få sätta upp en övervakningskamera på platser där allmänheten har tillträde och detta kvarstår i den lagen. Tillstånd ska ges om övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. En nyhet är att det uttryckligen anges att vikt ska fästas vid om ändamålet med övervakningen är att avslöja eller utreda brott samt om tekniken som främjar skyddet av enskildas personliga integritet ska användas.

Bestämmelserna om upplysning om kameraövervakning är mycket viktiga likaså alla de förslag om förstärkta sekretesskyddet i propositionen. Det är också bra att upplysningsplikt även i fortsättning gäller som huvudregel.

Det är i princip förbjudet att kameraövervaka entréer, trapphus och hissar i hyreshus av integritetsskäl, men det är tillåtet med kameraövervakning som en sista utväg för att förhindra brott såsom skadegörelse, inbrott eller allvarligt våld. Detta har fastställts i domstol och även Datainspektionen menar att detta ligger i linje med gällande lagstiftnings intentioner. Även om kameraövervakning kan upplevas integritetskränkande, väger det i bedömningen över när det finns en direkt koppling till brottslighet. Åtgärden får inte vidtas utan att det finns ett tydligt problem, och övervakningen ska alltid vara tidsbegränsad, utan ljudupptagning – och den får aldrig förekomma i lägenheter.

En sak som jag vill lyfta i debatten är att det inte får vara så att krogar och andra serveringsställen får ha kameraövervakning, men när deras egna vakter drabbas av brottsmisstankar påstås det att kamerorna inte fungerat. Detta har även skett när väktare varit inblandade i bråk på t-banan, väntrum och så vidare. Här behöver en uppstramning ske i fråga om tillståndsgivningen med krav om att det ska vara förbjudet att manipulera kameraövervakningen och att den ska vara låst för alla utom de rättsvårdande myndigheterna.

Så fort grundlagsskyddade rättigheter lagstiftas bort måste riksdagen se till att tre punkter är uppfyllda i alla fall:
1) Förutsättningarna för att tillgripa tvångsmedel (övervakning, avlyssning) måste preciseras mycket noggrant.
2) Tillståndsprövning måste ske innan man påbörjar övervakningen
3) Efterhandskontroll måste ske så att man ser att det hela skedde i enlighet med de lagar och regler som finns, att de följde villkoren i tillståndet.

Det är ett stort steg framåt att integritetsskyddet förstärks genom en skadeståndsbestämmelse som ger enskilda rätt till ersättning för skada och kränkning vid överträdelser av lagen. Enligt bestämmelsen ska den som bedriver kameraövervakning vara skyldig att ersätta den övervakade för skada och kränkning av den personliga integriteten som kameraövervakning i strid med lagen har orsakat.

Bifall till betänkande och avslag på samtliga reservationer

Var social, dela med dig!

, ,