Skriver med Alliansen i Expressen om minskad brottslighet för ungdomar.
Allt färre ungdomar i nionde klass begår brott, och främst minskar snatteri, stöld och skadegörelse. De har också en mindre tillåtande attityd till att begå brott. Ibland glömmer man bort det faktum att vi ser en positiv utveckling i vissa avseenden. Alltjämt finns det dock skäl att prioritera ungdomsbrottsligheten.
Utanförskap och brist på framtidstro innebär att unga människor riskerar att hamna i en kriminell livsstil. Ungdomar som ser begränsade möjligheter att förverkliga sina drömmar leds lättare in i kriminalitet än andra. Därför är skolan och möjligheten att få ett arbete av avgörande betydelse. Samtidigt bör man komma ihåg att det, bland de ungdomar som begår brott, endast är en mindre grupp som gör kriminell karriär som varar upp i vuxen ålder.
Tidiga och tydliga insatser med fokus på individen bör även fortsättningsvis prioriterats för att stoppa en påbörjad brottslig karriär. För att uppnå det krävs samverkan mellan myndigheter och engagerade kommuner. Det krävs även åtgärder för att öka ungdomars förtroende för polisen och samhället i stort.
Alliansregeringen gav 2011 Rikspolisstyrelsen uppdraget att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper, som riktar sig till ungdomar med Caroline Szyber. Foto: Olle Sporrongallvarlig risk för rekrytering till kriminella gäng och fortsatt kriminalitet. Inom ramen för dessa har polis, socialtjänst, skola, föräldrar och andra aktörer intensifierat samverkan för att gemensamt, samordnat och konsekvent hjälpa ungdomar som håller på att hamna snett. Projektet redovisades i slutet av 2012. Därefter har insatsgrupperna permanentas och sprids till fler orter. Vi ser positivt på att antalet sociala insatsgrupper utökas. Det är viktigt att samtliga relevanta aktörer får delta i arbetet kring ungdomar med kriminell problematik. Vi ser också positivt på att ideella grupper involveras i de sociala insatsgrupperna i större utsträckning än vad som sker i dag.
En viktig pusselbit är samhällets reaktioner på ungas brott. Här krävs tydlighet och trovärdighet för att förhindra att unga begår eller återfaller i brott. Dagens påföljdssystem för unga fungerar i huvudsak bra men kan bli bättre. Regeringen lämnar därför nu ett antal förslag som syftar till att stärka de befintligt påföljderna för unga lagöverträdare. Förslagen utgör ett första steg för att öka likabehandlingen och åstadkomma ett mer enhetligt, tydligt och trovärdigt system.
Genom de särskilda påföljderna för unga lagöverträdare blir barn i första hand föremål för insatser inom socialtjänsten. Unga som begår brott har ofta ett behov av stöd och hjälp för att inte återfalla i kriminalitet. Ungdomspåföljderna syftar till att motverka de riskfaktorer som kan leda till fortsatt brottslighet. Detta är också förenligt med barnperspektivet i Förenta Nationernas barnkonvention. Även när unga begått brott måste dock reaktionen återspegla brottets allvar och lika fall så långt möjligt behandlas lika. Det finns ett behov av tydliga och tillräckligt ingripande straffrättsliga reaktioner. Dessa olika intressen ställer höga krav på påföljdernas utformning.
Regeringen vill därför genomföra förbättringar av ungdomspåföljderna. Ett centralt förslag är att kravet på att den unge ska samtycka till ungdomstjänst tas bort. Istället gör en lämplighetsprövning där den unges inställning vägs in som en av flera parametrar. Det gör påföljden tydligare och tillämpningen mer konsekvent. Vidare föreslås att en ungdomstjänst som huvudregel ska inledas inom två månader från det att domen vunnit laga kraft. I dag gäller endast att verkställigheten ska inledas så snart som möjligt. Ju kortare tid som går från att brottet begicks tills påföljden verkställs, desto tydligare blir konsekvenserna av brottet för den unge. För att minska risken för återfall i brott är det angeläget att hela processen, från brottstillfället till verkställd påföljd, hanteras särskilt skyndsamt så att den unge så snabbt som möjligt kan återgå till ett normalt liv.
Regeringen föreslår också att kommunerna och de myndigheter som hanterar ärenden med unga lagöverträdare ska vara skyldiga att samverka i övergripande frågor. I dag saknas en lagreglerad skyldighet att samverka. Vi tror att en ökad samverkan kan leda till ökad samsyn och likabehandling.
När en ungdom avtjänat ett frihetsberövande straff är det av avgörande betydelse att samhället vidtar kraftfulla åtgärder för återkomsten till ett normalt liv i frihet. Här behövs stöd och vägledning. Därför föreslår regeringen ändringar för att ytterligare förbättra utslussningen från sluten ungdomsvård. Bland annat ska socialnämndens ansvar för att tillgodose den unges behov av stöd efter verkställighet av sluten ungdomsvård tydliggöras.
Slutligen föreslår regeringen att åtalsunderlåtelse för unga ska benämnas straffvarning. Detta gör det tydligt att det är fråga om en reaktion på ett brott och en varning om att en mer ingripande påföljd kan komma att dömas ut.
Beatrice Ask, M
Johan Pehrson, FP
Johan Linander, C
Caroline Szyber, KD
