Jag har fått flera frågor från vänner och väljare varför inte fler politiker reagerar på den ökade antisemitismen i Sverige. Jag tycker det är obehagligt att det gått så långt, att så många känner en oro och inte vågar; inte vågar ha religiösa symboler, inte vågar säga de är judar. Kort och gott inte vågar vara sig själva. Så får det inte vara. Det är ovärdigt Sverige 2014. Jag är därför glad att min partiledare och mitt parti varit tydlig mot antisemitismen. läs nedan vad Göran sa i sitt sommartal:
Kära vänner,
När vi blickar ut över världen i dag ser vi mycket som får våra ögon att tåras. I Mellanöstern utspelar sig tragedi efter tragedi. I Syrien har det ändlösa dödandet nått sådana proportioner att det som var löpsedelsnyheter för ett år sedan knappt ger en notis i dag.
Och kriget i Gaza har kommit att röra upp en våg av förstämning och ilska framförallt mot Israel. Och ingen kan väl vara oberörd av civila palestiniers lidande. Familjer som slås sönder när barnen dör. Framtidshopp som grusas i bombernas ruiner. Och samtidigt gäller det självklara – som måste kunna sägas – Israel har rätt att försvara sig för att stoppa den beskjutning man utsatts för.
Man måste se vad det är för slags motståndare Israel agerar mot. Hamas är en terrororganisation vars mål är att utplåna Israel. Deras metod har vi sett under en lång tid. Att använda det folk man påstår sig värna som mänskliga sköldar i ett krig man själv startat.
Kanske det mest ärelösa som går att tänka sig. Det finns anledning att rikta kritik mot Israel när det gäller urskiljningslöst och oproportionerligt våld. Men vi ser också ett gammalt och nygammalt Israelhat som luftas. Och i flera fall är det ännu värre än så.
Det är mycket obehagliga strömningar som nu kommer upp till ytan runt om i Europa. I land efter land utsätts judar för förföljelse, trakasserier, och våld. Och vi är inte förskonade från sådant i Sverige. Även här lever judar under ett allt hårdare antisemitiskt tryck.
För ett par veckor sedan skrev cirkusdirektören Henry Bronett i Expressen om sin judiska mamma som vuxit upp i Tyskland.
CITAT ”Mamma känner igen tidningsrubriker nu från förr. Hon känner igen hoten, stenar som kastas på synagogor och märken gjorda med sprej på husväggar. Hon känner igen tystnaden som spred sig i Tyskland då, tills ingen längre vågade säga något alls.” SLUT CITAT.
Bronett beskriver också vad som hände efter det att socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven på sin Facebooksida skrivit att CITAT ”Israel måste respektera internationell rätt, men har självfallet rätt att försvara sig”. SLUT CITAT.
Att man bland kommentarerna kunde läsa att Hitler borde ha fått mer tid, att han borde ha fått avsluta sitt verk och gasat ihjäl alla judar.
Socialdemokraterna tvingades till sist att helt ta bort texten för att de hatiska kommentarerna aldrig ville upphöra. Bronett frågar sig var alla röster är, de som annars höjs i vrede över annan rasism. Han undrar var journalisterna och tyckarna och inte minst politikerna finns, nu när judar förföljs och hotas i Sverige.
Jag ska vara tydlig, inte bara för mig utan för alla kristdemokrater i Sverige: Antisemitismen är lika avskyvärd som all annan rasism. Vi känner igen den, vi hatar den och vi kommer alltid att bekämpa den, oavsett varifrån den kommer. Vi kommer aldrig att tystna.
