Skriver idag med Mats Odell och Stefan Svanström i SvD om hur vi försvårar för fakturaskojarna.
Sommaren är inte bara semestertider för många – både anställda och företagare – utan också högsäsong för fakturaskojare och företagspirater. Lagom till semestrarna dränktes ekonomiavdelningar och småföretagare runt om i landet av fakturor som ska attesteras och hanteras av semestervikarier, vilket förstås de nogräknade skojarna försöker utnyttja med korta betalningstider och hot om inkassokrav. Ett annat vanligt knep är att använda logotyper och företagsnamn från reguljära fordringsägare, men där betalningen istället går till bedragarens konto.
Nyligen nådde Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten efter en lång och kostsam process framgång i Malmö tingsrätt i det så kallade fakturamålet, där 22 personer stod åtalade för omfattande fakturabedrägerier som bedöms ha generererat mångmiljonintäkter. Trots det omfattande bevismaterialet föll enbart fängelsedomar för tre av de åtalade huvudmännen, med påföljder på mellan 3,5 och 4,5 år. Eftersom huvudpersonerna suttit häktade sedan förra året kommer de i praktiken att släppas efter ytterligare knappt 1 respektive 2 år i fängelse. Ytterligare fyra personer bedöms medskyldiga och döms till böter, medan femton av de medåtalade friades.
Även om det finns skäl att invänta prövning i högre instans visar dessa domar att påföljden för fakturabedrägerier är alldeles för låg i förhållande till den skada denna brottslighet skapar för såväl enskilda företagare som tilltron i näringslivet i stort. Bedrägerier är ett ytterst allvarligt samhällsproblem, och skadar både direkt och indirekt näringsklimatet i vårt land. Direkt genom de pengar som de drabbade företagarna betalar till bluffmakarna. Indirekt genom att de som drabbats av bedrägerier kommer att vara mer försiktig och ta färre risker i sina ekonomiska utbyten framgent, vilket skadar tilltron mellan näringslivets aktörer. När bedragare slipper undan eller får lindriga straff för sina brott mot näringsidkare eroderas därmed den etik som marknadsekonomin måste vila på för att fungera väl.
Vi kristdemokrater anser att fakturabedrägerierna måste prioriteras högre och få mer kännbara påföljder. En statlig utredning (SOU 2013:85) föreslog förra året att ett brott för grovt fordringsbedrägeri bör införas. Samtidigt bör också minimipåföljden ses över, så att domstolarna ges incitament att också döma till mer kännbara påföljder för den som bedriver eller agerar medhjälpare till utstuderat systematiskt bedrägeri mot företagare eller enskilda.
Men rättsskyddet för företagare bör stärkas även i andra avseenden. I det näringspolitiska program som vi kristdemokrater nyss presenterade pekar vi ut flera åtgärder för att förbättra företagares rättsliga sits:
• Försvåra identitetsförfalskningar som används för bolagsplundring eller bolagskapning. Vi vill införa obligatorisk legitimationskontroll vid ändring av person- eller företagsuppgifter hos Skatte- och Bolagsverket. Den som vill ändra bolagsuppgifter ska kunna göra det antingen via olika typer av e-tjänster där inloggning sker med e-legitimation eller med egen legitimation på de servicekontor där Skatte- och Bolagsverket finns representerade runtom i landet.
• Kriminalisera identitetsstöld så att även handlingen att stjäla någons identitet är straffbar. Idag döms endast för de brott som begås med en stulen identitet. Vi anser att själva identitetsstölden bör kriminaliseras, vilket även föreslogs av utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85).
• Förbättra företagarens ställning vid skattetvister eller skatteskulder i samband med konkurs eller rättstvister. Vi vill se över och begränsa styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i ett företag som får kapitalbrist, under förutsättning att företaget följt konkurslagstiftningens bestämmelser. Vi vill också ge möjlighet för företag att söka interrimsersättning för rättegångskostnader när Skatteverket driver mål vidare till högre instans, samt utvidga reglerna för anstånd med skatteskuld i väntan på att en tvist med Skatteverket avgörs i domstol.
Sveriges såväl historiska som framtida välstånd vilar på att ett växande näringsliv kan skapa de arbetstillfällen och skatteintäkter som räcker till för vår välfärd. För att näringslivet ska ha goda förutsättningar att växa måste vi odla såväl ett gott företagsklimat avseende skatter och regelverk som en god etik och ömsesidigt förtroende i alla ekonomiska utbyten. Forskning visar att i samhällen där tilltron är stark mellan olika individer likväl som mellan individer och samhällets institutioner finns de bästa förutsättningarna till en god ekonomisk utveckling.
Den tilltro som under lång tid funnits i det svenska näringslivet har tjänat oss väl historiskt, men hotas allt mer av olika typer av ekonomisk brottslighet med udden riktad mot företagare. Det är dags att vi gemensamt bygger ett nytt fundament för tilltro genom att stärka den rättsliga ställningen för de som offrar av egen tid och egna pengar för att driva näringsverksamheter som skapar jobb åt andra. Det är en viktig del i den företagarlinje som vi kristdemokrater vill ska komplettera Alliansens framgångsrika arbetslinje.
Update:
Security user skriver om vårt förslag
