Regeringen måste agera för smarta äldreboenden

Skriver med Dvavid Lega och Hampus Hagman i Dagens samhälle.

I en tid med akut bostadsbrist bromsas flyttkedjorna upp av den växande bristen på boenden för äldre. I en statlig utredning för två år sedan föreslogs tillgänglighetssmarta boendemiljöer, men ännu finns inga tecken på att regeringen tänker ta sitt ansvar.

Sveriges befolkning åldras. Idag är drygt 2 miljoner svenskar 65 år eller äldre. Om 20 år har siffran ökat till 2,6 miljoner, och särskilt gruppen 85 år och äldre växer. Att vi lever längre och är friskare är fantastiskt men medför också betydande utmaningar. Bland annat kommer behovet av anpassade och tillgängliga bostäder att fortsätta stiga, annars finns risk att kommunernas kostnader för äldreomsorgen ökar väldigt kraftigt samtidigt som bostadsbristen även inom andra grupper fortsätter att vara svår.

Under förra mandatperioden utsågs Ewa Samuelsson till att utreda förutsättningarna för den växande andelen äldre att inneha eller ordna ändamålsenligt boende. I slutbetänkandet Bostäder att bo kvar i (SOU2015:85) föreslogs ett antal åtgärder som skulle kunna medverka till att skapa tillgänglighetssmarta boendemiljöer för äldre och därmed skapa ökad rörlighet på bostadsmarknaden.

Utredningen föreslog ett fortsatt statligt stöd till tillgänglighetsinventeringar, införande av ett statligt hisstöd och en utökning av kravet på att avhjälpa enkla hinder till att gälla trapphus i flerbostadshus. Det föreslogs även att ta fram ett protokoll för ett nationellt system för tillgänglighetsmärkning av flerbostadshus och att medel bör avsättas för forskning om utformning av bostäder och boendemiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Förslagen välkomnades av remissinstanserna, men tyvärr har inget hänt sedan dess. Det är anmärkningsvärt med tanke på att just avsaknad av bra, tillgängliga boendealternativ för äldre redan idag bromsar upp flyttkedjorna. Äldre som bor i enfamiljshus och som vill flytta till en mindre bostad har inte möjlighet att hitta ett billigt boende med hög tillgänglighet.

Det finns idag väldigt många flerbostadshus som inte är tillgängliga. De saknar hiss, har försmädliga trappsteg innanför och utanför entrén samt höga trösklar och trånga badrum med smala dörrar. Uppskattningsvis saknar totalt fler än 70 000 trapphus i Sverige hiss. Hälften av alla 65 år och äldre som idag bor i flerbostadshus saknar hiss i huset.

Kombinationen av ett växande antal äldre och ett stort antal otillgängliga bostäder gör att kostnaderna för vård och omsorg riskerar att öka dramatiskt om inget görs. Om andelen äldre som bor i särskilt boende idag bibehålls kommer 60 000 fler personer att bo i särskilt boende om 25 år. Det innebär att kommunernas utgifter för denna omsorgsform riskerar att bli 46 miljarder kronor högre år 2040. Ju mer otillgänglig bostad, desto större behov av hemtjänst och risk för en tidig flytt till särskilt boende.

Det finns kommuner som inser problemet, och är beredda att ta sin del av ansvaret. Efter en lokal debatt i media, initierad av SPF Seniorerna, har Göteborg Stad svarat och sagt att kommunen är beredd att arbeta utifrån de förutsättningar utredningen erbjuder. Men det betyder att även staten måste ta sitt ansvar.

Kristdemokraterna anser att utredningens förslag bör genomföras snarast. Genom att realisera de initiativ som föreslås kan stora samhällsekonomiska vinster uppnås då den växande andelen äldre får möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt, något de allra flesta äldre som tillfrågas uppger att de vill. Samtidigt ökar rörligheten på bostadsmarknaden när både äldre, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer får möjlighet att hitta tillgängliga bostäder även i det befintliga beståndet. Viktigast av allt är den trygghet äldre får av boenden som är anpassade efter deras behov.

Det är hög tid att regeringen och bostadsminister Peter Eriksson agerar i denna fråga!

Var social, dela med dig!

,