Intervjuas om min motion om författningsdomstol i Altinget
– FRA-debatten är ett exempel där det hade varit bra med en författningsdomstol, säger Caroline Szyber (KD) till Altinget. Hon och Kristdemokraterna har drivit frågan flera år att Sverige ska införa en författningsdomstol. Szyber har skrivit en motion om att regeringen bör tillsätta en utredning som ska visa hur en sådan domstol kan inrättas i det svenska politiska systemet.
– Lagförslaget om FRA var inte tillräckligt prövat. Tittar man på de länder som har en författningsdomstol, exempelvis Tyskland, så blev det en annan debatt och en annan utgång. Det är ett typexempel där en författningsdomstol hade behövts.
Bara rådgivande
Caroline Szyber anser att dagens lagprövning är otillräcklig.
– Både remissförfarandet och justitiedepartementets konstitutionella granskning är bara rådgivande, säger hon.
Lagrådet tycker hon har mer tyngd då det är domare från högsta domstolen.
– Till viss del fyller Lagrådet rollen. Men även deras utlåtande är rådgivande. Det händer att regeringar går emot Lagrådet. Det visar att det då skulle behövas en författningsdomstol.
KU är politiskt
Utöver dessa kontrollorgan finns konstitutionsutskottet, KU.
– KU är de facto en politisk sammansättning. Det är ingen lagprövning där heller.
Tidigare har många argumenterat, bland annat den senaste grundlagsutredningen, att Sveriges politiska system inte lämpar sig för en författningsdomstol. Det skulle vara en främmande fågel. Den kontrollmakt och den granskningsmakt som finns i Sverige är tillräcklig, ansåg grundlagsutredningen som alltså förkastade idén om en författningsdomstol. KD var oenig med utredningen på den punkten.
– Vi hade ett särskilt yttrande. Visst, det blir till viss del en ny ordning. Men det skulle inte vara främmande i vår rättsordning. Det skulle snarare stärka maktbalansen, säger Caroline Szyber.
Möjligheten att pröva lagar i Sverige har förändrats.
– Man gjorde fel när man tog bort uppenbarhetsrekvisitet vid grundlagsändringen 2010. Man borde ha tittat mer på vad den ändringen faktiskt betydde.
Uppenbarhetsrekvisitet var en bestämmelse i regeringsformen som reglerade domstolarnas lagprövningsrätt.
Politisk bedömning
Szyber är också kritisk till prövningen av EU-förslag i fackutskotten.
– Jag tycker ofta att EU-kommissionen skickar ut subsidiaritetsförslag som är på tankebasis. Man provar sig fram. Det är viktigt att det inte bara blir en politisk bedömning utan en lagprövning.
Överlag anser Caroline Szyber att utvecklingen med EU och en mer global värld ökar behovet en författningsdomstol.
– Ju mer global världen blir, desto större fördelar med lagar som gäller för flera länder. Men det är viktigt att vi håller på våra grundlagar.
I detta sammanhang tar hon upp det internationella lagstiftningsarbete som sattes igång efter terrorattacken mot USA 11 september 2001.
– Flera lagändringar skulle ha fått problem om de hade prövats i en författningsdomstol.
Det är inte bara Caroline Szyber som vill införa författningsdomstol. Flera andra ledamöter driver den linjen.
Läs hela motionen
En svensk författningsdomstol
Motion 2017/18:10
av Caroline Szyber (KD)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en svensk författningsdomstol och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Demokratin måste ständigt försvaras. En stark grundlag med tydliga mänskliga rättigheter är ett fundament i en demokrati. Maktdelning mellan de politiska nivåerna och mellan de lagstiftande, verkställande och dömande organen är en god princip för en demokratisk utveckling. Detta synsätt överensstämmer med den kristdemokratiska människosynen om att alla människor är ofullkomliga. Inbyggt i landets maktsystem bör finnas tydliga korrektiv mot maktmissbruk och maktkoncentration.
Sverige har ingen långvarig tradition av maktbalans i det politiska systemet. Den svenska konstitutionen bygger på folksuveränitetsprincipen och har i mindre grad beaktat maktdelningsprincipen. Historiskt sett har den starka kunga- och centralmaktens ställning som överhet även över den kyrkliga förkunnelsen starkt bidragit till detta. Även om 1809 års regeringsform delvis anses bygga på ett maktdelningstänkande har det i mindre utsträckning haft konstitutionell effekt, bortsett från att riksdagen och regeringen idag utgör två maktcentrum intimt ihopkopplade genom parlamentarismen. Den dömande makten har haft en underordnad ställning och kan knappast anses utgöra ett separat maktcentrum. Den blygsamma utformningen och användningen av lagprövningsrätten torde vara ett exempel på detta.
Kristdemokraterna har i många år fört fram behovet av en svensk författningsdomstol för att stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheter som fastställts i grundlagen. En författningsdomstol ska vara oberoende och pröva olika politiska ärenden mot grundlagarnas syfte. Domstolen ska kunna häva beslut som strider mot grundlagarna. Inrättandet av en författningsdomstol skulle markera att frågan om lagars och andra normers förenlighet med grundlagen tas på allvar. En författningsdomstol kan också stärka enskilda individers möjlighet att hävda sina fri- och rättigheter gentemot statsmakten.
Kristdemokraterna menar att lagprövningen idag inte har en tillräckligt framträdande roll i de ordinarie domstolarnas verksamhet. Tyngdpunkten i arbetet i domstolarna måste med nödvändighet ligga på mer vardagsnära frågor såsom brottmål eller skattefrågor. Med en författningsdomstol för grundlagsfrågor skulle dessa prövas med högsta tänkbara kompetens.
Sveriges inträde i EU har medfört att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet tagits bort (det togs bort i revideringen av regeringsformen 2010). Därmed ligger vägen för inrättande av en svensk författningsdomstol öppen, enligt utredningen Olika former av normkontroll SOU 2007:85.
Den lagprövning som görs innan ett lagförslag går till riksdagen är enligt vår mening inte tillräcklig. Remissförfarandet och Justitiedepartementets konstitutionella granskning är enbart rådgivande. Inte heller Lagrådet, som förvisso har en särskild tyngd genom att domare från Högsta domstolen sitter i rådet och gör en självständig granskning, kan anses fylla en författningsdomstols roll. Lagrådets yttrande är inte bindande för regeringen. KU har en politisk sammansättning utifrån riksdagsmandaten och i praktiken kan man därför inte tala om en lagprövning.
En författningsdomstol har även fördelar ur ett internationellt perspektiv. I en tid när många länder har en sådan domstol och när Europadomstolen och EU-domstolen har en liknande funktion inom Europarätten kan en svensk författningsdomstol ha goda förutsättningar att hävda svenska konstitutionella intressen såsom tryck- och yttrandefriheten och offentlighetsprincipen.
