Herr/fru talman
Det behövs byggas mer. Det behöver byggas rätt. Vad är egentligen rätt? Ja på arbetsmarknaden har det en längre tid talats om matchningsproblem. Det gäller även bostadsmarknaden allt mer. De som behöver, efterfrågar bostäder kan inte alls betala de hyror i de lägenheter som finns tillgängliga. De får inte lån. Det som byggs vänder sig främst till dem som redan har bostad och de flyttar inte. För att de är nöjda där de bor, för att boendekostnaderna ökar pga högre hyror i nyproduktion, pga nya amoteringskrav. Skatter – många olika skäl men kort sagt de det byggs för vill inte alltid flytta dit.
Vi debatterar idag planering och byggande, i vid mening och det är många motioner. Jag vill lyfta speciellt en sak – riksintressen där regeringen kunde ha gjort mer.
Tidigare statsministern flög över vårt land och sa ”det finns mycket mark.” Ja problemet är att den inte är byggbar. Stor del är skyddad av riksintressen, ibland inte enbart av ett utan till och med av flera.
Vad som hämmar bostadsbyggandet? Riksintressen är en faktor.
Systemet för riksintressen är föråldrat och kritiserat för att det försvårar planeringen av nya bostäder. Tyvärr tycks det nu som att antalet riksintressen kan komma att öka genom att myndigheter från olika håll pekar ut sin intressesfärs anspråk på riksintresse. Riksintressesystemet som det fungerar i dag är ett hinder mot ökat bostadsbyggande.
Ett riksintresse är tänkt att vara ett särskilt värdefullt område som ska bevaras för framtiden. Systemet byggdes upp för flera decennier sedan och har sedan mer eller mindre lämnats vind för våg av det politiska systemet. Riksintressen ska bevara möjligheter för framtiden eller vårda vår historia för kommande generationer. Men systemet är otympligt och föråldrat och har också fått kritik från Riksrevisionsverket (RIR 2013:21). Riksrevisionen konstaterade att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekade att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Efter att Riksrevisionen förmedlade sin kritik enades riksdagen om tillsättandet av Riksintresseutredningen vilka presenterade sitt slutbetänkanden 1 december 2015. Utredningen uttryckte att man inte ser riksintressen som den viktigaste förklaringen till landets otillräckliga byggtakt.
Enligt Kristdemokraterna är dock inte den nuvarande bostadsbristen resultatet av en enda faktor. Flera faktorer samverkar till att göra bostadsbyggande dyrt, krångligt och långsamt. Riksintressen är en sådan faktor. Systemet bör därför kunna granskas kritiskt utifrån dess hämmande effekt för tillkomsten av bostäder.
Idag kan har varje myndighet möjlighet att utan politiskt inflytande peka ut områden som den anser är av riksintresse. Riksantikvarietämbetet har till exempel pekat ut 1650 områden som riksintressen för kulturmiljövård. Idag är 55% av Sveriges ute riksintressen. Varje myndighet har dessutom sina egna kriterier när de pekar ut områden av riksintresse. När väl ett riksintresse är utpekat så ligger det där för all framtid. Men samhället förändras hela tiden och det som ansågs vara av riksintresse igår behöver inte nödvändigtvis anses vara det idag. Riksintressesystemet som det fungerar i dag är ett hinder mot ökat bostadsbyggande och medverkar inte till hållbarhet.
För egen del blev jag ganska nedslagen när utredningen kom, att de inte förslog att göra bostadsbyggande till ett riksintresse. Nu känner jag en oro över att antalet intressen kommer att bli fler. Den utvecklingen tror jag inte kommer att leda till fler bostäder.
Jag vet att det är väldigt svårt att komma överens om en rangordning när alla tycker att deras intressen är viktigast och många intressen dessutom överlappar varandra rent geografiskt. Men i den situation vi är i just nu måste vi titta på var det finns mark att bygga på.
Jag har svårt att se att förslagen kommer att gå igenom utan att man har SKL med sig. Kommuner brukar ju vilja ha mer makt och större självbestämmande, men att deras egna centralorgan är kritiska till att ansvaret ska hamna på kommunal och regional nivå är väldigt talande. Skl brukar ju inte avsäga sig makt direkt.
professor vid KTH Göran Cars har sagt – citat ”bostadsbyggande är nog mer riksintressen än många andra” kan inte annat än instämma.
Jag vet alliansen var med tillsatte utredningen men när intressen skulle vägas redan när direktiven skrevs så blev det igen bra och dessutom tycker jag inte utredaren tolkat direktiven helt rätt. Jag förstår därför regeringen breder frågan fortsatt. I ärlighetens namn behövs en ny utredning. Jag tycker därför det är synd att det inte gjorts ännu av nuvarande regering. Med liksom myndigheter har olika perspektiv så har även departementet och nog också partier det och det är kanske en del av förklaringen till regeringens senfärdighet i frågan.
Bifall till reservation 1
