Unga lagöverträdare

Idag var det debatter i kammaren på rättsområdet, om processrättsliga frågor där jag fokuserade på resningsinstitutet och nämndemännen. Mer om det imorgon, sedan var det debatt om unga lagövertädare som min partikollega Tuve Skånberg höll mitt anförande i då jag satt i annan debatt. Maria Larsson med i Kvällsöppet och diskuterade kriminella gäng.

Ett återkommande kriminalpolitiskt debattämne är hur samhället ska reagera på ungdomars brottslighet. Detta är ett område som jag tycker det är bra att vi debattera för det är ett område det finns mycket att göra på. Det går inte att tala om brott och straff utan att beröra det förebyggande arbetets roll. När kriminalvården får ta hand om en person är det många gånger redan för sent för en genomgripande förändring. Föräldrarna är samhällets viktigaste brottsförebyggande resurs skrev en statlig utredning för några år sedan. Inget barn föds till brottsling men det föds in i en miljö där risken att utveckla ett brottsligt beteende är större eller mindre. En trygg uppväxt med goda vuxna förebilder som förmedlar normer och värderingar med respekt för andra människors värde och integritet kan inte överskattas. Om inte föräldrarna fungerar i det avseendet är det andra vuxna som finns runt omkring barnet som måste ta på sig ansvaret; släktingar, lärare, idrottsledare, grannar och myndigheter. Kontakten med en enda pålitlig vuxen under uppväxten kan betyda skillnaden mellan ett liv i och utan kriminalitet.

Ungdomen är den mest brottaktiva perioden i människors liv och detta i förening med de kort tidsperspektiv som många unga har samt att ett helhetsgrepp gällande unga lagöverträdare inte alltid funnits överallt, ger en nyrekrytering till de kriminella kretsarna som inte kan ligga i vårt samhälles intresse. Jag ser vikten av att vi ser att snabba åtgärder – är en väg. Att vi arbetar vidare för ökad samverkan mellan myndigheter och stärkt stödet till föräldrarna med exempelvis familjerådslag och bekymringssamtal.

Många brott begångna mot unga har ett stort mörkertal. Undersökningar visar att de vanligaste orsakerna till att unga inte valde att anmäla var dels att de inte trodde att polisen skulle kunna få fast gärningsmannen, dels att de ändå inte skulle få tillbaka det stulna samt att gärningsmannen ändå inte skulle få något straff. Många unga redogjorde också för att de ansåg att reaktionen kommer för sent. Många unga väljer att inte anmäla de brott de utsatts för, det visar statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram åt TT. Akutmottagningarna landet över redovisar siffror om att de får in allt fler misshandels fall, i stort utsträckning unga män. Samtidigt visar siffror från Brå att misshandeln minskar, Brås statistik utgår ifrån antalet anmälningar och detta tyder på att allt färre väljer att anmäla. Enligt siffror från Södersjukhuset visar att sex av tio låter bli att polisanmäla mot cirka fyra av tio när undersökningen gjordes förra gången, år 2000. Skälet till att ungdomar inte väljer att anmäla är rädsla för repressalier och att polisutredningarna tar för lång tid. Detta förklarar varför många när de blivit misshandlade inte väljer att anmäla misshandeln. Man får plåster på såren men vill inte att dessa sår skall rivas upp flera månader eller år efter att de, i alla fall fysiskt, läkt.

Situationen för unga brottslingar mellan 15 och 20 år är inte densamma som för de som är äldre. De unga är oftare i början i en brottkarriär och det är såldes ännu viktigare med en snabb hantering av deras ärenden för att bryta denna bana tidigt. Konsekvensen av den brottsliga gärningen måste vara tydligare och komma i nära anslutning till brottet. Hanteringen av unga lagöverträdare kräver också specialiserade kunskaper och erfarenhet, vilket man har förstått både inom polisen och i domstolsväsendet. Om en ung brottslig bemöts på ett professionellt och kompetent sätt kan detta bryta ett påbörjat brottsligtbeteende. 

Det är också viktigt att den påföljd som dömda ungdomar får, skall ha ett fokus på vård och att försöka förändra den unges totala livssituation utifrån dennes personlighet, bakgrund och förutsättningar. Att de unga blir sedda, bemötta med respekt och inte i något avseende behandlas kränkande är grundförutsättningar för allt konstruktivt behandlingsarbete. Inom ramen för Påföljdsutredningen berörs detta område en hel del och det är viktigt att detta inte helt bryts ut från denna stora utredning som pågår.

Likaså är det viktigt att satsa på bättre utslussning från sluten ungdomsvård. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på en strukturerad utslussning med utvecklades kontrollmöjligheter. Sis, Statens institutionsstyrelse, har också fått ökade resurser för att kunna organisera en strukturerad utslussning.

Ungdomen är den mest brottaktiva perioden i människors liv och detta i förening med de kort tidsperspektiv som många unga har samt att ett helhetsgrepp gällande unga lagöverträdare inte alltid funnits överallt, ger en nyrekrytering till de kriminella kretsarna som inte kan ligga i vårt samhälles intresse. Jag ser vikten av att vi ser att snabba åtgärder – är en väg. Att vi arbetar vidare för ökad samverkan mellan myndigheter och stärkt stödet till föräldrarna med exempelvis familjerådslag och bekymringssamtal. Många brott begångna mot unga har ett stort mörkertal. Undersökningar visar att de vanligaste orsakerna till att unga inte valde att anmäla var dels att de inte trodde att polisen skulle kunna få fast gärningsmannen, dels att de ändå inte skulle få tillbaka det stulna samt att gärningsmannen ändå inte skulle få något straff. Många unga redogjorde också för att de ansåg att reaktionen kommer för sent. Många unga väljer att inte anmäla de brott de utsatts för, det visar statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram åt TT. Akutmottagningarna landet över redovisar siffror om att de får in allt fler misshandels fall, i stort utsträckning unga män. Samtidigt visar siffror från Brå att misshandeln minskar, Brås statistik utgår ifrån antalet anmälningar och detta tyder på att allt färre väljer att anmäla. Enligt siffror från Södersjukhuset visar att sex av tio låter bli att polisanmäla mot cirka fyra av tio när undersökningen gjordes förra gången, år 2000. Skälet till att ungdomar inte väljer att anmäla är rädsla för repressalier och att polisutredningarna tar för lång tid. Detta förklarar varför många när de blivit misshandlade inte väljer att anmäla misshandeln. Man får plåster på såren men vill inte att dessa sår skall rivas upp flera månader eller år efter att de, i alla fall fysiskt, läkt.

Situationen för unga brottslingar mellan 15 och 20 år är inte densamma som för de som är äldre. De unga är oftare i början i en brottkarriär och det är såldes ännu viktigare med en snabb hantering av deras ärenden för att bryta denna bana tidigt. Konsekvensen av den brottsliga gärningen måste vara tydligare och komma i nära anslutning till brottet. Hanteringen av unga lagöverträdare kräver också specialiserade kunskaper och erfarenhet, vilket man har förstått både inom polisen och i domstolsväsendet. Om en ung brottslig bemöts på ett professionellt och kompetent sätt kan detta bryta ett påbörjat brottsligtbeteende.

Det är också viktigt att den påföljd som dömda ungdomar får, skall ha ett fokus på vård och att försöka förändra den unges totala livssituation utifrån dennes personlighet, bakgrund och förutsättningar. Att de unga blir sedda, bemötta med respekt och inte i något avseende behandlas kränkande är grundförutsättningar för allt konstruktivt behandlingsarbete. Inom ramen för Påföljdsutredningen berörs detta område en hel del och det är viktigt att detta inte helt bryts ut från denna stora utredning som pågår. Likaså är det viktigt att satsa på bättre utslussning från sluten ungdomsvård. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på en strukturerad utslussning med utvecklades kontrollmöjligheter. Sis, Statens institutionsstyrelse, har också fått ökade resurser för att kunna organisera en strukturerad utslussning.

Var social, dela med dig!

,