Aktuellt uppmärksammade frågan om en civilkuragelag med ett inslag och en debatt i torsdags. Jag debatterade med Mehmet Kaplan (MP) i studion. Jag har bloggat och skrivit debattartiklar på ämnet flera gånger tidigare.
Kristdemokraterna vill ha en civilkuragelag som innebär att man efter egen förmåga måste hjälpa en människa i nöd. Jag vill inte ha ett samhälle där man inte stannar och frågar hur en gammal dam som ramlat mår och hjälper henne, att folk bara byter tunnelbanevagn när det sker något på tunnelbanan. Målet är att hjälpa folk i nöd. Alla har vi ett moraliskt ansvar men med en lag visar det att vi förväntar oss att folk ska agera. Dock ska man inte ha en övertro på en lag, det är ett sätt. Oavsett om vi har en lag eller inte har vi ett ansvar för varandra. En lag skulle tydliggöra detta ansvar.
Det viktigaste är debatten och därför är jag glad flera tidningar tagit upp tråden efter Aktuellt, även om alla inte är positiva så håller jag med om Sundsvallstidnings slutkläm ”Diskussionen i sig är ändå välkommen. Kristdemokraternas envetna kamp för en civilkuragelag sätter individens moraliska ansvar på dagordningen. I bästa fall inspirerar Caroline Szyber till fler ingripanden vid rätt tillfällen – såväl vid misshandel som vid vanlig mobbing.”
Mer allra bäst är att det inte bara blir debatt utan att folk verkligen gör något. Allt efter egen förmåga, att ringa till polisen är också en viktig handling, speciellt när alla andra tänker ”någon annan ringer säkert”, hellre ett samtal för mycket än inget samtal alls. Jag ska i veckan försöka hinna se filmen Play, som efter att Erik Helmerson skrivit bra om. Hans slutkläm delar jag fullt ut: ”Ett tiotal som bryter mot lagen är trots allt svagare än hundra människor som lyder den.”