Redan tidigare i veckan läste jag i utländska media om att Belarus/Vitryssland nu förbjuder surfning på utländska sajter. Ekot tar upp frågan idag. Det handlar om en svartlista med fokus på pornografi men flera regimkritiska nyhetssajter och regimkritiska bloggar finns också på listan.
Jag har under året sen valet skrivit om alla inkränkningar som gjort på nätet.
Medan vi under våren sett början till demokratiseringsprocesser i Nordafrika, till stor del via sociala medier, görs allt för att förhindra detta i Belarus. Facebook har i Belarus en helt annan betydelse än för många av oss här i Sverige. För de unga belaruserna handlar inte statusuppdateringarna om att tåget är försenat igen, istället använder de Facebook till att sprida information kring manifestationer och demonstrationer för ett öppet och demokratisktsamhälle. Internet och Facebooks betydelse har blivit så stor i kampen för demokrati och mänskliga fri och rättigheter att Lukasjenko redan inför valet tvingade igenom en lag som starkt begränsar internet tillgången. Lagen innebär att den belarusiska internettrafiken övervakas och i vissa fall stoppas helt. Svepskälet från regimens håll är att man vill skydda landets medborgare och värna om upphovsrätten men den verkliga orsaken är förstås att begränsa informationsflödet inför det stundande valet. Lagen innebär att internettjänster endast får tillhandahållas av juridiska personer lagligt registrerade i Belarus och alla internetanvändare registreras i en databas. Dessutom innebär lagstiftningen att internetleverantörerna åläggs släcka ned webbsidor med ”olagligt innehåll” vilket i praktiken innebär att dessa skall agera domare över vilka ämnen som kan anses passa in under den rubriceringen. Regimen tillåter inte några oppositionella att registrera sig och de ändå engagerar sig på nätet riskerar fängelse. Detta har följts upp med ytterligare inskränkningar.