Jag ställde fråga till bostadsministern om kostnadsutveckling för byggavgifter
Fråga 2015/16:317 Byggavgifter
av Caroline Szyber (KD)
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Onsdagen den 11 november lyfte David Johnsson, vd för Trä- och möbelföretagen tillsammans med Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH fram problemet med de snabbt stigande byggavgifterna. Lind och Johnsson utgick från en rapport där de granskat olika avgifter som den som bygger småhus måste betala. I rapporten konstateras att de kommunala byggavgifterna fyrdubblats på 25 år.
De kommunala byggavgifterna handlar främst om plan- och bygglovsrelaterade taxor som plan- och registreringsavgifter, besiktning, utstakning, granskningsavgift med mera. Det handlar också om anslutningsavgifter för vatten och avlopp (va) som i sin tur består av olika avgifter (grundavgift, serviceavgift, förbindelsepunktavgift, tomtyteavgift med mera). SKL genom dess vd Håkan Sörman svarar samma dag i en replik där man hänvisar kostnadsutvecklingen till lagstiftningens parallellt ökande komplexitet. Samtidigt kan dock Lind och Johnsson påvisa kraftiga prisvariationer mellan kommunerna. De kommuner som vinnlägger sig om ett lägre pris tycks klara det.
Vid jämförelser med olika relaterade kostnader är det bara markpriserna som speglar en liknande prisutveckling. I fråga om mark har kommunerna även där starkt inflytande över priserna genom sitt planmonopol.
När kostnadernas olika delar vid ett husbygge jämförs, framträder kontorsarbetet på kommunerna som det som procentuellt ökat mest. Ett inneboende problem med prisutvecklingen är att den som kan tänkas protestera samtidigt är beroende av kommunen för beslut om bygglov och planer. Det blir då riskfyllt att protestera.
Debattörerna Lind och Johnsson efterlyser en utredning via Konkurrensverket som kan svara på frågan om prisökningarna är sakligt motiverade eller ett resultat av ”ineffektiva monopolister som missbrukar sin dominerande ställning”. Debattörerna efterlyser också ett tak på plan- och bygglovsavgifterna samt möjlighet till typgodkännanden för standardiserade bostäder.
Debattartikeln utifrån rapporten lyfter fram ett angeläget problem och en stor frustrationsfaktor i samband med uppförande av bostäder i Sverige. För höga kostnader gör slutkalkylen till kvadratmeterpriset för hög för stora grupper bland konsumenterna. SKL genom Sörman betygar att kommunerna är på rätt väg och hänvisar till att tillväxtkommuner tar fram färdiga planer.
Även om vissa kommuner har goda intentioner behövs ändå ramverk som aktivt motverkar att byggavgifterna fortsätter att utvecklas i den riktning de hittills gått.
Till följd av artiklarna vill jag därför fråga statsrådet Mehmet Kaplan om statsrådet har för avsikt att ta några initiativ som motverkar en fortsatt kostnadsutveckling för byggavgifter.
*******************************************************************
Svar:
Caroline Szyber har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ som motverkar fortsatt kostnadsutveckling för byggavgifter.
Jag vill inledningsvis framhålla att den debattartikel som Caroline Szybers fråga anknyter till tar upp utvecklingstendenser vad avser byggavgifter som det är viktigt att följa och bevaka. Avgifterna är en del av de kostnader som påverkar byggandet och boendet. Kostnaderna för bostadsbyggandet får inte öka till en sådan nivå att stora grupper i samhället inte förmår efterfråga nya bostäder. Det är därför angeläget att alla delar av plan- och byggprocessen är så effektiva som möjligt och att de inte bidrar till onödigt långa handläggningstider eller höga administrativa eller andra kostnader.
Jag kan konstatera att sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft 2011 har den tidigare och den nuvarande regeringen tagit ett antal initiativ till att göra plan- och byggprocessen enklare och mera effektiv. Den senaste förändringen i detta syfte föreslås enligt regeringens proposition Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller (prop. 2014/15:122) träda i kraft den 1 januari 2016. Även regeringens förslag till en förkortad instansordning för överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser är ett exempel på en effektiviseringsbefrämjande åtgärd inom plan- och byggområdet som kan komma att påverka tider och kostnader.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp en av de åtgärder som nämns i den debattartikel som Caroline Szybers fråga anknyter till. Det gäller frågan om en digital förnyelse av det offentliga Sverige, som jag har aviserat tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Inom ramen för detta initiativ avser vi att prioritera en digitalisering av plan- och byggprocessen. Vi har konstaterat att processen i dag är både krånglig och ineffektiv och att det återstår ett viktigt förenklingsarbete som kan bidra till en minskad byråkrati, förenklat uppgiftslämnande och ökad möjlighet till självservice.
Det är angeläget att plan- och byggområdena, liksom andra områden, präglas av kostnadseffektivitet. Jag avser därför att noga följa utvecklingen av bl.a. de kostnader som Caroline Szyber tagit upp i sin fråga.
Stockholm den 25 november 2015
Mehmet Kaplan
