Deltog imorse i ett samtal om: Hur klarar handeln sitt kompetensbehov och vad behöver politiken göra för att underlätta utvecklingen?
Tillgång till rätt kompetens är en förutsättning för handelsbranschens konkurrenskraft i en globalt konkurrensutsatt vardag. Behövs det ett nytt synsätt på hur den svenska skolan och den högre utbildningen hanterar kompetensförsörjningsfrågorna gentemot handelsbranschen? Vad behöver företagen göra för att kartlägga kompetensbehovet så att rätt insatser kan genomföras i tid? Handeln växer som bransch och utgör en viktig del av svensk ekonomi. Handeln är mer än andra branscher, under ett starkt omvandlingstryck genom automatisering och digitalisering och med det följer nya utmaningar såsom e-handelns utveckling.
Självklart är svaret från KD fler utbildningar; dels på ekonomiprogrammet gymnasiet med fokus på handel behövs. Dels yrkesförberedande utbildningar. Men även möjlighet till kompetensutveckling under arbetslivet.
Handeln står för 11% av svensk arbetsmarknad. En av de enskilt största arbetsgivarna för unga. Den internationella konkurrens ökar då behöver vi fårn politisk håll hjälpa och stödja handeln ex med utbildningar, validering, höja prestigen i yrkerna som ändå finns där. Tillsammans med arbetsgivare och fack se till att man känenr det finns en långstikghet och möjligheter växa.
Jag lyfte dels min motion
Kompetens- och utbildningsbehoven inom handeln
Motion 2017/18:104
av Caroline Szyber (KD)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en handelsinriktning på gymnasieskolans ekonomiska program kan tillskapas och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler högskole- och yrkeshögskoleutbildningar som har fokus på handelsbranschen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Handeln växer som bransch och utgör en allt större del av den svenska bruttonationalprodukten. Samtidigt är branschen under en snabb omvandling genom automatisering och digitalisering och med det följer nya utmaningar. Branschens tillgång till rätt kompetens är en förutsättning för handelsbranschens konkurrenskraft i en globalt konkurrensutsatt vardag. Det behövs ett nytt synsätt på hur den svenska skolan och den högre utbildningen hanterar kompetensförsörjningsfrågorna gentemot handelsbranschen.
Hushållens och företagens förändrade beteenden kommer att leda till stora förändringar i företagen när våra invanda mönster att handla i butik byts mot ökad distanshandel. Redan idag spelar e-handeln en allt större roll i våra liv i allt från hemlevererade matkassar till butiker på nätet. Förändrade köpbeteenden hos kunderna leder till att framtidens jobb i många fall blir annorlunda än de som finns idag. De anställdas kompetens kan därmed ofta utnyttjas på ett mer kvalificerat sätt. Samtidigt gör det att behovet av systematisk och kontinuerlig kompetensutveckling blir en grundförutsättning för fortsatt tillväxt och lönsamhet.
Framgångsrika handelsföretag – oavsett om det handlar om renodlade
e-handelsföretag eller företag med både butiks- och distanshandel – kommer att behöva fler tjänstemän med specialistkompetens. Företagen behöver arbeta för att höja utbildningsnivån bland tjänstemän i handeln genom att anställa fler högskoleutbildade.
Inom handeln kommer tusentals nya jobb att skapas där många tjänster är kvalificerade och förutsätter högskoleutbildning. Bland annat behövs kompetens inom IT, logistik, webbdesign och betallösningar. Därför behövs fler högskole- och yrkeshögskoleutbildningar som har fokus på handelsbranschen.
För att handeln ska ha möjlighet att rekrytera rätt kompetens genom utbildade personer som tar sikte på en karriär inom handeln och dess olika yrkesroller behövs nya utbildningsvägar. Det räcker inte att företagen tar ansvar för sina medarbetares kompetensutveckling, utan det behövs fler vägar in i handeln. Ett sätt är att skapa en handelsinriktning på ekonomprogrammet i gymnasieskolan. En högskoleförberedande gymnasieutbildning med inriktning mot ekonomi och handel ger en större möjlighet till karriär inom branschen som är mer lämpad än det nuvarande handels- och administrationsprogrammet och dess praktiska karaktär.
Sedan lyfte jag vikten av mer forksning inom handeln.
Stefan Fölster har skrivit boken Robotrevolutionen där han pekar på att 2 procent av jobben försvann per år till automatisering under perioden 2006-11. Ett exempel han ger är hur självbetjäning inom dagligvaruhandeln bidragit till att arbetsstyrkan av kassapersonal krympt med 8 procent. Parallellt med detta har andra yrken vuxit, antalet programutvecklare har exempelvis ökat med 43 procent, eller cirka 2000 personer per år.
Stefan Fölster förordar ”flexibla digitala utbildningar, utformade i moduler , som en person i yrkeslivet kan ta del av stegvis. Modulerna skulle kunna omfatta olika enskilda arbetsmoment och leda upp till en ny kompetensgrad när tillräckligt många moduler lärts in.”
Dagens arbetsliv efterlyser ett kontinuerligt och livslångt lärande. Arbetskraftens omställningsförmåga kommer till stor del genom vilka möjligheter som finns under livet att skaffa sig kompletterande kunskaper. Globaliseringsrådets slutrapport (Ds 2009:21) pekade på att det svenska utbildningssystemet inte ger möjligheter att skaffa sig en ny eller en kompletterande utbildning för personer som redan befinner sig i arbetslivet. Många företag finansierar internutbildningar, men enligt rapporten är de otillräckliga för att stärka personernas möjligheter att utveckla sin kompetens. Arbetsmarknadsutbildningarna, som är skattefinansierade, är därtill enbart förbehållna arbetslösa.
Företag bör kunna stimuleras till att erbjuda kompetenskonton som en extra förmån utöver uppsägningslön och andra förmåner som redan stipuleras av lagar och avtal. Kompetenskontot disponeras fritt av den anställde för fortbildning, antingen vid tjänstledighet från pågående anställning eller vid en uppsägning.
Jag lyfte att jag tycker det är fel det enbart är ett fokus främst på detta vid uppsägning.Varför inte kunna göra det parallellt med sitt jobb, tjänstledig på deltid.
Uppdatering:
deltog i förra veckan i ett viktigt samtal om kompetensförsörjningen inom handeln ordnat av Unionen blev en liten film
längre film bara med mig.
